En kunskapsinventering av forskning om homofobi och heteronormativitet Ulrika Dahl Från hatbrott och homofobi till heteronormativitet och intersektionalitet En kunskapsinventering och situering av forskning Ulrika Dahl Kunskapsinventeringen är gjord på uppdrag av HomO, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Forum för levande historia. Den kan beställas på levandehistoria@strd.se. Beställaren betalar för frakten. Författare: fil dr Ulrika Dahl Vetenskaplig granskare: fil dr Eva Tiby Titeln är ett citat av Jens Rydström, ur hans artikel ”Från fula gubbar till goda föräldrar: Synen på sexualitet och genus i lagstiftning och debatt 1944-2004”, publicerad i Anna-Clara Olsson och Caroline Olsson, (red.) I den akademiska garderoben Stockholm: Atlas, (2004), 37-65 Omslagsfoto: Somewhere Else, 1998, c-print 100x400 cm © Maria Friberg, www.mariafriberg.com Grafisk design: Direktör Wigg reklambyrå Tryck: HA Reklamtryck, Stockholm 2005 HomO Box 3327, 103 66 Stockholm tel: 08-508 887 80, fax: 08-508 887 90 homo@homo.se www.homo.se Forum för levande historia Box 2123, 103 13 Stockholm tel: 08-723 87 50, fax: 08-723 87 59 info@levandehistoria.se www.levandehistoria.se ISBN 91-974861-5-9 © HomO och Forum för levande historia Innehåll Tack! Presentation av författaren, Ulrika Dahl 7 7 Förord 9 Inledning Att synliggöra och politisera Rapportens upplägg Syfte och avgränsningar Metod 12 12 14 14 15 Del I: Övergripande begreppsdiskussion Homofobi Hatbrott Heterosexism, heteronormativitet, queerteori Intersektionalitet Funktionshinder och heteronormativitet Bisexualitet Kritiska studier av maskulinitet 16 17 19 21 23 23 24 24 Del II: Akademiska discipliner Inledning och bakgrund Psykologi Sociologi och socialt arbete Juridik, rättsvetenskap och kriminologi Antropologi Etnologi Historia och idéhistoria 24 24 25 26 26 27 27 27 Del III: Tematiska studier Inledning Arbetsliv Familj Folkhälsa Försvarsmakten Idrott Kyrka och religion Skola och utbildning Socialtjänst och vård Våld i samkönade relationer 28 28 28 29 29 30 30 30 30 31 31 Del IV: Myndighetsrapporter, utvärderingar och beställningsforskning 31 Del V: C- och D-uppsatser 32 Slutreflektion: Kunskap som drivkraft för förändring Sammanfattning av forskningsbehov 33 34 Introduktion och bakgrund till bibliografin 38 Del I: Övergripande begreppsdiskussion Homofobi Hatbrott Heterosexism, heteronormativitet, queerteori Intersektionalitet Funktionshinder och heteronormativitet Bisexualitet Kritiska studier av maskulinitet 38 38 40 41 42 43 43 43 Del II: Akademiska discipliner Psykologi Sociologi Juridik, rättsvetenskap och kriminologi Antropologi Etnologi Filosofi Historia och idéhistoria 43 43 43 43 44 45 45 45 Del III: Tematiska studier Arbetsliv Familj Folkhälsa Försvarsmakten Idrott Kyrka och religion Skola och utbildning Socialtjänst och vård Våld i samkönade relationer 46 46 46 47 47 47 47 48 48 49 Del IV: Myndighetsrapporter, utvärderingar och beställningsforskning 49 Del V: C- och D-uppsatser 49 Tack! Arbetet med denna rapport har varit lärorikt men ibland väldigt dystert. Det har också inneburit många intressanta samtal och kontakter med forskare såväl i Sverige som utomlands. Idéer och analys föds inte i ett vakuum – de är resultatet av dialog och samarbete. Jag vill tacka svenska forskare verksamma inom genus-, sexualitets-, och queerforskning för uppmuntran och hjälp i detta arbete, särskilt Jens Rydström, Hanna Bertilsdotter, Sara Edenheim, Pia Laskar och Lena Martinsson. Eva Tiby, Görel Granström och Jan Magnusson har varit mycket generösa med referenslistor och översikter. Amerikanska kollegor har varit hjälpsamma och uppmuntrande. Främst vill jag tacka min kollega Scott Morgensen och medlemmar av SOLGA, Society of Lesbian and Gay Anthropologists. Ett extra stort tack vill jag ge till Anneli Svensson, Sören Andersson och Elisabeth Qvarford för hjälp och synpunkter liksom till uppdragsgivarna Jorun Kugelberg och Christine Gilljam för fortlöpande dialog och kommentarer under arbetets gång. Eva Tibys noggranna läsningar av tidigare utkast har varit ovärderliga. Med sådan hjälp kan eventuella brister i sökningar och tolkningar inte vara annat än mina egna. Stockholm januari 2005 Ulrika Dahl Presentation av författaren, Ulrika Dahl Ulrika Dahl är vikarierande universitetslektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola och skribent. Hon doktorerade i kulturantropologi och kvinnovetenskap vid University of California, Santa Cruz i mars 2004 på en avhandling som handlar om synen på jämställdhet och uppfattningar om kunskap, utveckling, identitet och europeisk integration i den norra periferin. Ulrika Dahl har också skrivit om konstruktionen av heteronormativitet i svensk jämställdhetspolicy (kommande), om unga kvinnor och feminism, samt om hbtq-feministisk politik i Sverige. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning och studier av genus, sexualitet, etnicitet och maktfrågor. Hennes nuvarande forskning handlar om queer femininitet och feministiska strategier. 7 Förord Varför ska man arbeta mot homofobi? För att den finns. Men varför finns homofobi? Hur kan vi förstå den? Vilka är konsekvenserna av den? Och vilka är kopplingarna mellan homofobi och till exempel rasism och sexism? Hur kan vi arbeta mot förtryck och för rättvisa? Du håller nu en kunskapsinventering i din hand och vi på Forum för levande historia och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, hoppas att den ska hjälpa dig att få överblick över forskning som försökt svara på de frågorna. Inventeringen av central nationell och engelskspråkig forskning kring homofobi och heteronormativitet har utförts av fil dr Ulrika Dahl och syftet är att skaffa oss som uppdragsgivare en kunskap om hur pass omfattande forskningen är inom de angivna områdena samt inom vilka discipliner forskning sker. Vi vill också medverka till att sprida kunskapen om vilken forskning som gjorts, för att synliggöra den och göra den tillgänglig för fler. Vår förhoppning är att kunskapsinventeringen ska kunna användas av till exempel anställda vid myndigheter, studenter och forskare. Inventeringen består av två delar. Del ett är en analyserande rapport som är tänkt att fungera som hjälp till läsningen av den huvudsakliga delen av inventeringen, del två, den omfattande bibliografin. HomO har ett brett mandat att verka för att homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning inte ska förekomma på några områden i det svenska samhället. Forum för levande historia är en kunskapsoch kulturmyndighet som med hjälp av historia ska arbeta för demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans här och nu. Vi är som myndigheter båda övertygade om forskningens betydelse i arbetet med att förändra samhällens maktstrukturer och människors attityder. I samspel mellan forskarvärlden, staten, medierna och kanske framför allt praktikers och intresseorganisationers arbete formuleras och omformuleras problem, krav och åtgärder. Det som benämns finns. Genom att forskare introducerar begrepp och analyserar verkligheter som inte tidigare uppmärksammats, ges verktyg till aktivister och byråkrater som bedriver förändringsarbete att sätta nya frågor på agendan, och nyansera gamla. Vilken forskning som bedrivs – och inte – får därför konsekvenser långt utanför akademin. Svensk forskning kring homofobi och heteronormativitet har bedrivits i begränsad omfattning av ett fåtal nyckelpersoner. De akademiska discipliner som har den mest omfattande produktionen av våra kartlagda områden är juridik, rättsvetenskap, kriminologi, antropologi och psykologi. Den svenska forskningen skiljer sig åt från exempelvis den amerikanska på så sätt att den senare ofta har ett mer intersektionellt angreppssätt och till exempel tittar på hur homofobi uppstår inte bara i en heteronormativ ordning utan även i skärningspunkter mellan olika andra maktordningar, och därmed samverkar med till exempel rasism och sexism. I takt med att begreppet heteronormativitet har introducerats i Sverige har kunskap växt kring hur homofobin genomsyrar vårt samhälle med mångt fler konsekvenser än våldsamma hatbrott. För framtiden behövs kunskaper kring en del områden där kartläggningen, men även vårt arbete i övrigt, har visat att det finns luckor. Några sådana är: svenska studier av hur effekterna av homofobi och hatbrott påverkar självbilden hos och livet för olika grupper av HBT-personer, intersektionella analyser i svenska kontexter, uppföljningar av påverkansarbete kring homofobi, förekomst och konstruktion av kränkningar i skolan, de historiska rötterna till dagens heteronormativitet och förklaringar till mörkertalet i anmälningsstatistiken för hatbrott. Heléne Lööw Hans Ytterberg Överintendent, Forum för levande historia Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) 9 10 Från hatbrott och homofobi till heteronormativitet och intersektionalitet En kunskapsinventering och situering av forskning 11 Inledning Att synliggöra och politisera En novembereftermiddag 1998 blev min flickvän, på besök från Kalifornien, nedslagen på gatan i min norrländska hemstad. Tre unga män attackerade henne med sparkar, spottloskor och knytnävar, medan de skrek: ”Go home, American boy!” När jag kom hem från den konferens jag varit på medan detta skedde fann jag henne darrande i ett hörn av min lägenhet. Chockad och oklar över vad jag kunde göra ringde jag polisens allmänna nummer för att fråga om råd. Jag fick veta att ”de hade mycket att göra” och att de skulle återkomma. Långt senare och helt oanmälda ringde två poliser på min dörr, trots att jag aldrig uppgivit mitt namn eller bett dem komma. Jag var nyinflyttad och oroade mig över vad grannarna skulle tro. Den ena polisen började med att fråga mig om jag var släkt med någon han kände. Jag hade nyligen återvänt till hemstaden och stora delar av min familj kände inte till att jag hade en flickvän. Att förklara relationen till flickvännen kändes svårt. Poliserna talade dålig engelska så jag fick översätta hennes berättelse av vad som hänt, trots att jag inte bevittnat det. Fast övertygad om att incidenten och glåporden talade sitt tydliga språk avrundade jag med att säga att det väl inte fanns någon tvekan vad det handlade om. Den ena polisen såg fundersamt på flickvännen och sa till sist: ”Ja, hon ser ju lite latinamerikansk ut.” Jag visste inte vad jag skulle säga. Lokalpressen fick snabbt nys om historien och ringde för att fråga om ”den svarta amerikanska kvinnan som blivit nedslagen”. Upprört undrade jag var de hade fått det ifrån och då visade det sig att polisen skrivit att hon var ”färgad” i rapporten. När jag förklarade att hon inte var svart och vad förövarna sagt, blev journalisten tyst. Hur skulle detta rubriceras? Hur skulle glåporden kunna förklaras så att läsarna skulle förstå? Resultatet blev helt enkelt rubriken ”Kvinna nerslagen på öppen gata”. Eftersom glåporden ignorerades fanns därmed varken sexualitet eller nationalitet/etnicitet med i artikeln. Samma dag som min flickvän reste kom brevet att fallet avskrivits. Ingen av dem som hon uppgivit som vittnen till incidenten hade trätt fram, trots att uppmärksamheten varit stor i pressen. När en lokal-tidning senare gjorde en studie av det ökade offentliga våldet i staden ingick inte detta överfall, då det aldrig lett till åtal. I stället hävdade man att våld mot kvinnor sker i hemmet, av män som står dem nära och det sades inget om vare 12 sig rasistiskt eller homofobiskt våld. Staden utsågs till Sveriges homovänligaste det året. Denna rapport är skriven på uppdrag av ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Forum för levande historia. Den bygger på en kunskapsinventering av forskningen kring homofobi och heteronormativitet. Berättelsen ovan ger en bild av komplexiteten i den utsatthet som motiverar varför denna inventering behövs. Den vittnar samtidigt om begränsningarna med denna typ av forskning; det finns många incidenter som kan rubriceras som uttryck för homofobi och som inte låter sig skrivas in i brottsstatistiken. De är svåra att förstå och analysera. Enligt kriminologen Eva Tibys senaste undersökning, presenterad i media under Stockholm Pride 2004 (Tiby, DN Debatt 2004-07-27), tycks det som om HBT-personers 1 utsatthet i Sverige ökar. Rör man sig i HBT-sammanhang blir det snabbt tydligt att de flesta någon gång blivit utsatta för någon form av kränkning kopplad till sin sexuella läggning eller sitt genusuttryck. Utgångspunkt för denna rapport är att den ökade uppmärksamheten kring och kunskapen om de frågor som här diskuteras, är resultatet av en politisering. Synen på detta som politiska frågor delas av forskare och människor inom HBT-rörelsen. Att jag som författare till denna rapport valt att inleda med en personlig historia är för att betona att jag liksom många av de forskare som verkar inom detta fält både är forskare och subjekt i någon mening. Sverige är ett land där det, till skillnad från många andra länder, finns en myndighet, HomO, som har till uppgift att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning. Detta säger något om hur allvarligt vi på ett övergripande samhällsplan ser på diskriminering i Sverige. HomO:s arbete utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en orättvis eller kränkande behandling som har samband med homo-, bi- eller heterosexualitet. HomO:s uppdrag och verktyg är definierade genom både svensk och europeisk lagstiftning. HomO:s utgångspunkter sammanfaller också med den identitetspolitiska grund som den västerländska homo- och gayrörelsen skapat sedan sent sextiotal och som innebär att i en heterosexistisk värld blir avvikande sexuell läggning den mest centrala dimensionen av identitet. HomO har alltså inte 1 Begreppet HBT står för homo-, bisexuella och transpersoner och används allt oftare inom olika rörelser och i en större politisk och medial debatt. Som Jens Rydström (2004) har påpekat är detta en politisk markering av att både genus och sexualitet ska ingå. till uppgift att motverka diskriminering av skäl som i många fall kan ses som relaterade, som pga. könstillhörighet eller etnisk bakgrund. Diskriminering av transpersoner tolkas som diskriminering på grund av könstillhörighet och anses tillhöra en annan myndighet, JämO. Detta sägs inte för att förringa HomOs arbete, utan för att fästa uppmärksamhet på det som ovanstående berättelse illustrerar, nämligen att erfarenhet av hatbrott och homofobi visar att det rör sig om komplexa fenomen. Forum för levande historia, som tillsammans med HomO är uppdragsgivare till denna inventering, är en statlig myndighet som har till uppgift att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter genom utbildning och kulturellt arbete. De tar ett generellt avstamp i historien och ett specifikt i förintelsen. Syftet är att vara en kultur- och kunskapsinstitution och därmed är det logiskt att man vill ha en kunskapsinventering av den forskning som gjorts både i Sverige och andra länder inom områdena homofobi, hatbrott och heteronormativitet. Jag har i denna rapport valt att betona övergripande strömningar och begreppsresonemang snarare än att gå in på specifika detaljer eller att sammanfatta artiklar. I rapporten redovisas begrepp och forskningsområden, och kunskapsutvecklingen sätts in i idéhistoriska och politiska sammanhang. Eftersom synen på homofobi, och förklaringsmodellerna för den, skiftar mellan forskningsområden och eftersom man har olika utgångspunkter för resonemang om kön, sexualitet och begär, har jag valt att till viss del följa uppdelningen i ämnesområden. Många referenser återfinns under flera rubriker i bibliografin och i rapporten. Tanken är att läsaren snabbt ska kunna hitta källor inom önskat område. Till exempel kan en referens återfinnas både under en ”akademisk disciplin” som antropologi och under ett ”ämne” som heteronormativitet. Analysen och sammanställningen är min, men den har gjorts i diskussion med ett stort antal kollegor, aktivister, skribenter och andra sakkunniga. I fokus sätts vad jag ser som en svensk tradition av intima relationer mellan politiska rörelser, forskning och stat. Denna tradition har i viss mån påverkat hur kunskaps-utvecklingen och riktningen för frågorna politiserats. Uppdragsgivarna är givetvis intresserade av forskning som på olika sätt kan hjälpa dem i arbetet. Tesen om att det är kunskap som krävs för att förändra attityder, värderingar och maktordningar har blivit lite av en truism i vårt postmoderna samhälle. Arbetar vi exempelvis med att motverka homofobi så krävs det kunskap om vad som orsakar den och hur vanlig den är. Det kan därför vara på sin plats att redan inledningsvis påpeka att kunskap om dessa frågor, som alla frågor, bygger på ett antal antaganden. För att till exempel få fram statistik på hur vanligt det är med hatbrott mot homosexuella krävs att den utsatta 1) identifierar sig som homosexuell och utsatt för hatbrott 2) vet vad ett hatbrott är 3) kan påpeka att detta är vad som skett och anmäla det 4) blir tagen på allvar av rättsväsendet och 5) att godtagbara bevis kan framställas i rätten. Det finns många exempel på att detta är långt ifrån enkelt. I fallet med mordet på hockeyspelaren Peter Karlsson uppgav gärningsmannen själv att han mördat på grund av homosexuella närmanden. Ändå tog domstolen inte hänsyn till detta i domen (se Björklund 2002). Hade fallet med min flickvän gått till domstol hade hennes könsöverskridande identitet inte kunnat åberopas, utan endast hennes sexuella läggning, eftersom transpersoner (hur vi än väljer att definiera denna kategori) inte täcks av hatbrottslagstiftningen. Hur många fall som osynliggörs på grund av detta kan vi bara spekulera i. När man som forskare vill få fram statistik kring hatbrottens frekvens och göra kvalitativa analyser av hur de upplevs måste dessa antaganden och begränsningar och de mörkertal de kan förmodas leda till, tas i beaktning. Det blir en fråga om hur frågorna ställs, vilket i sin tur är beroende av kunskapsnivån och forskarens analytiska och teoretiska ingång. När jag som forskare tänker tillbaka på incidenten jag inledde med, inser jag att det än idag inte är tydligt för mig vad som hände eller varför hon blev attackerad. Var det på grund av hennes etniska eller nationella tillhörighet? På grund av att hon som kvinna inte borde se ut som en man? Det förefaller också att röra sig om homofobi och rasism på flera olika sätt och i olika led. Attacken i sig kan rubriceras som hatbrott. Att vittnen inte kom till undsättning kan ses som en tyst acceptans av stigmatiseringen, liksom polisens okunnighet och pressens osynliggörande. Min egen och min flickväns rädsla för att träda fram skulle av vissa forskare säkert tolkas som internaliserad homofobi. Detta illustrerar komplexiteten i dessa frågor. Den utsatthet som många HBT-personer lever med låter sig inte alltid synliggöras i de modeller och antaganden som används. Att verka för att ge nya och bättre analyser av normsystem och utsatthet är därför ett projekt som rimligtvis aldrig kommer att vara slutfört. Kunskap är aldrig objektiv, universell eller konstant. Området förändras ständigt. Min ambition här, liksom i all min forskning (t ex Dahl, 2004) har därför varit att tydligt situera mig som forskare. Min utgångspunkt har varit att anlägga ett kritiskt perspektiv på 13 vad kunskap är, hur den förmedlas och används samt vem som anses stå för den och behöva den. Med en akademisk utbildning i antropologi och genusvetenskap från amerikanska universitet, med ett intresse för övergripande strömningar i kunskaps-produktion och med egna erfarenheter i dessa frågor erbjuder jag därmed en situerad analys av detta forskningsområde. Jag betonar min position just på grund av att fokus i denna rapport ligger på att analysera kunskapsproduktionen i sig. Det är tydligt att de som forskar om och/eller arbetar för att forskning ska bedrivas på dessa områden också ofta ingår i en HBT-rörelse och därför också arbetar på att få till stånd en förändring. Forskning kring homofobi och heteronormativitet är politisk, viket är sant för all forskning i viss mån. Här står kunskapsområdet i relation till en ständigt föränderlig HBT-rörelse och också i relation till själva samhällsordningen. Så gör följaktligen även analysen av denna forskning. Att en i USA utbildad kulturantropolog och genusvetare skriver om svensk sexual- och genuspolitik präglar alltså de urval och tolkningar som gjorts. Att jag dessutom är en av många som kan berätta oändliga historier om möten med homofobi och heteronormativitet gör att min kritiska granskning och mina reflektioner stöder inventeringens syfte; jag tror inte bara på att ökad kunskap inom dessa områden har betydelse, utan också på att vi måste kunna ställa krav på vem som ger oss kunskapen och också kunna ställa frågan hur kunskapen ska hjälpa oss. Rapportens upplägg Syftet med denna rapport var ursprungligen främst att den skulle utgöra ett komplement till den bibliografi som sammanställts i kunskapsinventeringen. Efter de sedvanliga avsnitten syfte, avgränsning och metod följer avsnitt som söker ge en övergripande redogörelse för och analys av begreppens historia och användning i olika forskningssammanhang. Därpå följer en diskussion av de akademiska studier av homofobi, hatbrott och heteronormativitet som gjorts i Sverige, sedda i relation till den internationella forskningen. Min ambition är att erbjuda övergripande resonemang om hur kunskapen om homofobi, hatbrott och heteronormativitet vuxit fram, situerats, förändrats och använts. Jag har valt att placera den för rapporten relevanta forskningen i relation till större områden som feministisk forskning och studier av genus och sexualitet. Jag har dessutom liksom många andra forskare valt att ställa homofobi/heteronormativitetsdiskussioner inom ramen för forskning om homosexualitet (eller Gay and Lesbian Studies som det kallas i den angloameri14 kanska forskningsvärlden) och i relation till växande forskningsområden som queer- och intersektionalitetsforskning. Dessa tematiska eller tvärvetenskapliga forskningsområden har emellertid också sin specifika historia gentemot äldre forskningsområden och ämnen. Jag diskuterar sedan varje akademisk disciplin för sig. Därefter går rapporten in på områden som är av specifik relevans för uppdragsgivarna. Här diskuteras forskning kring homofobi, hatbrott och heteronormativitet utifrån mer specificerade frågeställningar, som hur situationen ser ut inom arbetsliv, socialtjänst, försvar och kyrka osv. Tanken är att visa hur denna forskning växt fram i relation till ovanstående begreppshistoriska och ämnesspecifika utveckling och samtidigt göra det lätt att hitta de texter som är intressanta och relevanta. Rapporten avslutas med några sammanfattande ord och kommentarer kring kunskapsområdets utveckling, luckor och framtid. Syfte och avgränsningar Syftet med denna kunskapsinventering är enligt uppdraget att få en överblick över forskning gjord inom heteronormativitets- och homofobiområdet. Inventeringen omfattar central nationell och internationell forskning inom området heteronormativitet och homofobi samt nationell och internationell forskning kring så kallade hatbrott som är kopplade till sexuell läggning. Begreppen definieras olika av olika forskare och traditioner men förhåller sig till varandra på ett övergripande plan så att homofobi och heteronormativitet är attityder eller maktstrukturer medan ”hatbrott” är handlingar som motiveras av homofoba och/eller heteronormativa inställningar. Syftet är främst att uppdragsgivarna ska få denna överblick för att kunna se över existerande forskning och bedöma vad som saknas. Inventeringen är begränsad till vetenskapliga böcker, artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt kunskapsproduktion av och för svenska myndigheter. Det ska påpekas att med något undantag är den internationella forskning som diskuteras här begränsad till den som är producerad i den angloamerikanska forskningsvärlden och/eller är skriven på engelska. Detta innebär inte att viktig forskning saknas på området i andra delar av Europa och världen. Den akademiska världen är dock transnationell och engelska är det främsta språket. Efter resonemang med forskarkollegor har jag dragit slutsatsen att det är föga troligt att radikalt annorlunda begreppsliga och teoretiska diskussioner kring föreliggande frågor skulle ha förbisetts. Forskningsområdet är helt enkelt för litet. Forskningen har dessutom sin grund i en global men angloamerikanskt dominerad politisk rörelse och akademisk tradition. Detta betyder, som jag ser det, att det är sannolikt att det material uppdragsgivarna söker företrädesvis finns på engelska eller är känd för och därmed citerad av en engelskspråkig forskarkrets. Ambitionen har även varit att få en bild av de Coch D-uppsatser som skrivits i Sverige på området. Eftersom det inte finns någon databas för uppsatser skrivna vid svenska universitet inkluderar bibliografin de uppsatser som är kända hos uppdragsgivaren och forskaren. Tillvägagångssättet har främst varit att efterlysa uppsatser hos forskarkollegor och HBT-politiska aktörer. Det finns sannolikt fler men detta ger en allmän bild i relation till uppdragets syfte, vilket var att göra en jämförelse med publicerad forskning. Det är tydligt att på vissa av de områden som inventeringen täcker utgör C- och D-uppsatser den enda forskning som finns. Ofta citeras därför uppsatser även i myndighetsrapporter och akademiska artiklar. Antalet studier liksom angreppssätt varierar mellan ämnen. Sammantaget har det varit min ambition att sammanställa detta på ett sätt som gör det enkelt för läsaren att själv gå igenom och hitta det som är relevant för olika projekt. I enlighet med tillvägagångssättet att erbjuda en överblick över forskningsområdet gör rapporten inte anspråk på att vara kvantitativt eller detaljmässigt heltäckande eller på att erbjuda sammanfattningar av varje enskild artikel eller bok. Internationellt finns det till exempel mycket skrivet om homofobi inom psykologi, av skäl som jag redogör för nedan. Enbart den amerikanska psykologen Gregory Herek har under de senaste två decennierna producerat dussintals artiklar och böcker på temat homofobi och hatbrott. I bibliografin har jag valt att ta med ett urval som reflekterar de olika teman Herek tagit upp liksom antalet tidskrifter som han publicerats i. Hereks kunskapsproduktion och förändringar i resonemang över tid illustrerar också hur forskningsområdet och frågeställningarna förändrats i enlighet med rapportens titel. Slutligen vill jag betona en viktig avgränsning som följer av var tyngdpunkten i detta forskningsområde finns vilket kan vara bra för läsaren att veta. Många forskare jag talat med är ense om att en viktig och ofta förbisedd kunskap i frågor som rör homofobi, hatbrott och heteronormativitet är den som finns bland aktivister och organisationer .2 Då denna kunskap inte ses som vetenskaplig ingår den inte i denna bibliografi. Vidare finns en stor mängd självhjälps- och hand- böcker som syftar till att informera om och motverka homofobi, och som heller inte kan klassas som vetenskapliga. För den läsare som är intresserad av sådant material rekommenderas sökningar på nätet kring homofobi. Aktivistkunskapen är dels tydligt förankrad i lokala strukturer, sammanhang och frågor, dels ofta mer intersektionell i sin analys. Det innebär att man är mer uppmärksam på skärningspunkten mellan olika förtrycksordningar, på hur uttryck för homofobi och heterosexism konstrueras och varierar i olika etniska och klassmässiga sammanhang, vilket jag diskuterar vidare nedan (se Blumfeld, red 1992, Sears och Walters 1997). Jag har anledning att återkomma till denna fråga i slutdiskussionen. Utöver att redovisa kunskapsläget söker rapporten i slutdiskussionen analysera framtida svenska kunskaps-, forsknings- och kartläggningsbehov. Metod Denna kunskapsinventering består dels av en konkret empirisk insamling av titlar på vetenskapliga produktioner inom uppdragets ram, dels av en tolkning av kunskapen utifrån en ambition att erbjuda ett ramverk för analys och situering av denna kunskap i ett historiskt, politiskt och vetenskapligt sammanhang. Den empiriska insamlingen har utgått ifrån systematiska sökningar i databaser av olika slag, kontakter med forskare inom både den svenska och den internationella forskningsvärlden och genom referenslistor i nyckeltexter. Det svenska materialet är, som jag bedömer det, förhållandevis enkelt att hitta. Som beskrivs vidare nedan finns det begränsat med forskning gjord och få tidskrifter att publicera i (om man jämför med andra länder) och det material som finns är välkänt och ofta citerat. Sökningar har skett främst via internet. Eftersom jag tolkat det centrala i uppdraget som att kartlägga svenskt material har databaserna Libris, Femdok, och Regina på Kungliga Biblioteket använts samt alla svenska universitets hemsidor och bibliotek. För internationell forskning har även sökmotorer som Google använts samt stora internationella nätbaserade boksajter som Amazon.com. Jag har även använt 2 Jag har korresponderat personligen med medlemmar av Society of Lesbian and Gay Anthropologists samt med den amerikanska HBTrörelseforskaren Scott Morgensen. Morgensen nämner som exempel organisationen CUAV (Communities United Against Violence) i San Francisco som har en systematisk analys och mångfrågeorienterad inriktning i sitt arbete kring våld och hatbrott och vars pressmeddelanden och uttalanden ofta bygger på en erfarenhetsbaserad analys som är mer komplex än en stor del av forskningen. 15 mig av forskarnätverk, mailinglistor och kontakter med nyckelpersoner vars arbete och forskning centralt rör dessa frågor. För den svenska forskaren och läsaren bör det betonas att den till dags dato mest gedigna förteckning över litteratur kring homosexualitet, Gay and Lesbian Studies, och queerteori som publicerats, såväl i Sverige som utomlands, finns på litteraturforskaren Jan Magnussons hemsida (www.janmagnusson.se). Magnussons sida utgör det närmaste en komplett kunskapsbas som finns och har därför varit väldigt behjälplig. För offentliga dokument och myndighetsrapporter gäller liknande – att det som skrivits uppmärksammas och används och därmed är lätt att hitta. Kompletterande sökning har gjorts genom länken http://www. sverigedirekt.se/lanksamling/myndigheter_bolag.asp. Enbart sökningen i Libris databas vittnar om att forskning kring uppdragets områden är långt större utanför Sverige. En sökning på ordet ”homofobi” gav 187 träffar, varav färre än tjugo var svenska. Vidare har sökning gjorts på ”homosexualitet” (över 2000 träffar) ”heteronormativitet” (2 träffar, båda svenska), ”heterosexism” (18 träffar, varav en svensk) och ”hatbrott” (30 träffar, varav mindre än hälften svenska och majoriteten rörde eller utgick på något sätt från brottsstatistik). Det finns ingen allomfattande databas för akademiska uppsatser i Sverige. Kartläggningen av dessa är därför en sammanställning av de uppsatser som är kända för uppdragsgivarna, vad som tas upp i referenslistor, samt vad som skickats till mig i kontakter med forskare och genom uppmaningar på sexualpolitiska mailinglistor. Kunskapsproduktionen i form av C- och D- uppsatser tycks kopplad till var och när det varit möjligt att forska om homofobi och heteronormativitet. Av förklarliga skäl finns också en tydlig korrelation mellan uppsatser som belyser homofobi och heteronormativitet och lärosäte/institution, forskarkompetens och kursutbud. Samtidigt ser vi en tendens att kritiskt granska heteronormativitet inom allt fler akademiska ämnen. Kartläggningen kan inte betraktas som fullständig mot bakgrund av svårigheterna men eftersom det är relativt ovanligt att uppsatser skrivs inom dessa områden och eftersom de som skrivs tenderar att uppmärksammas av såväl HBT-rörelsen som av myndigheter och andra forskare, så kan den ändå bedömas ge en rättvis bild av det allmänna kunskapsläget och utvecklingen på området. Analysen har sökt teckna en bild av hur kunskapsområden som dessa skapas och förändras. För att analysera forskningen har jag därför i denna rapport valt att betona kopplingarna mellan en föränderlig 16 politisk rörelse, den akademiska forskningens villkor och välfärdsstaten. Ambitionen har varit att se hur forskningsområdet, frågeställningarna, metoderna och begreppen förändras över tid och rum. Rapportens titel är ett uttryck för en sån förändringsprocess – ett skifte från fokus på homofobi till heteronormativitet. HBT-rörelsen politiserar frågorna (homofobi och hatbrott som kränkningar av medborgerliga eller mänskliga rättigheter t ex) påverkar och påverkas av forskning som belägger och ger legitimitet till frågorna (exempelvis vilka begrepp som används, vad vi vet om utsatthet och erfarenheter osv.) Förändringar i lagstiftning och policy, t ex när det gäller hatbrott och mänskliga rättigheter sker oftast i ett samspel mellan en politisk rörelse (i detta fall en HBT-rörelse som är allt mer transnationell) och välfärdsstaten med dess engagemang i medborgarna. Staten är dessutom ofta, som vi ser nedan, uppdragsgivare till forskning genom olika institut och myndigheter och beställer dessutom ofta offentliga utredningar och annan forskning. Därför är det intressant att analysera vad motiven är och vilka som utför forskningen. Eftersom jag är en feministiskt skolad forskare med inriktning på kritisk analys av just villkoren för kunskapsproduktion har jag hämtat inspiration från Donna Haraways (1991) tes att kunskap alltid är situerad och alltid partiell. Antagandet att det är möjligt att få en objektiv och sann bild av vare sig verkligheten eller vetenskapen är i sig en vetenskaplig myt, menar Haraway. Viktigare blir då att betona perspektiv och infallsvinklar. Del I: Övergripande begreppsdiskussion Eftersom nyckelbegreppen — homofobi, hatbrott och heteronormativitet — är av största betydelse för vad som ingår och inte i denna kunskapsinventering, har jag valt att först diskutera deras föränderliga innebörd. Denna diskussion är naturligtvis en del av den idéhistoriska forskning och analys av homofobi och heteronormativitet som blir allt mer mer central inom dessa fält. Några inledande ord om hur jag tänkt kring nedanstående tematiska indelning kan vara på sin plats. Enkelt uttryckt reflekterar den bokstavligen uppdragets formulering — att kartlägga forskning på områdena homofobi, hatbrott och heteronormativitet. Diskussionen skulle kunna organiseras på andra sätt. Homofobi och heteronormativitet kan ur ett perspektiv betraktas som ”inställningar” och hatbrott som ”handlingar”. Homofobi och heteronormativitet kan, men måste inte, därmed ses som underlag eller orsaker till hatbrott, vilket skulle innebära att det sistnämnda begreppet borde diskuteras sist. Ordningen jag valt reflekterar dock min egen teoretiska och analytiska uppfattning att heteronormativitetsbegreppet speglar ett större perspektivskifte vilket, som framgår av diskussionen nedan, också sätter analys och forskning kring hatbrott i ett annat ljus. Homofobi Under denna rubrik kan man i bibliografin hitta ett urval av viktiga verk ur både svensk och internationell forskning som 1) redogör för homofobibegreppet och dess användande och 2) är empiriska studier av homofobi av olika slag. Urvalet har gjorts mot bakgrund av granskning av referenslistor och bibliografier på olika brukarsajter som diskuterades i metodavsnittet ovan. De utgör alltså ofta citerade och återkommande verk och resonemang. I detta avsnitt av rapporten har jag valt att göra en kort sammanfattning av några viktiga teser som lyfts ur denna litteratur om homofobi och dess begreppsliga historia. Som med de flesta ord och begrepp som blir upptagna i allmänt språkbruk är det svårt att säga exakt var och när ordet ”homofobi” uppkom. En sökning på homofobi visar att det oftast tillskrivs psykoterapeuten George Weinberg i USA cirka 1967 (se Herek 2004). Weinberg hade skolats att ”bota” homosexuella, som vid den tiden allmänt ansågs sjuka. Med utgångspunkt i fobibegreppet fann Weinberg att många av hans egna lärare själva var så fobiska kring just homosexualitet att de ansåg att elchocker var en rimlig behandlingsmetod. Begreppet homofobi utvecklade Weinberg sedan i boken Society and the Healthy Homosexual, som utkom 1972. Där definieras homofobi helt enkelt som ”rädslan för att vara nära homosexuella”. Även andra forskare kom att nyttja termen från tidigt sjuttiotal och den anammades fort inom en växande gayrörelse för att benämna hat och fördomar mot homosexuella. Begreppets koppling till psykiatrin – dvs den vetenskapsgren som först benämnde homosexualitet som sjukdom – är tydlig. Homofobi i dess ursprungliga betydelse sökte alltså vända på begreppen och i stället sjukförklara dem som ogillade homosexualitet. Följden blev att man i stället för att behandla homosexuella sökte förändra affekter i relation till dem (se Innala 1995). I Anatomy of Prejudice (1996), ett ofta citerat verk, analyserar Elisabeth Young-Bruehl olika former av fördomar: sexism, rasism, anti-semitism och homofobi. Hon menar att alla fördomar faller inom en eller flera kombinationer av kategorierna besatthet, hysteri och narcissism. Av dessa olika former av fördomar är det enligt Young-Bruehl endast homofobi som faller i alla kategorier. Kanske kan detta förklara varför man i fall av diskriminering och brott ofta fokuserar sexuell läggning, trots att homofobi som vi såg ovan är svårt att särskilja från andra fördomar. Förklaringsmodeller för homofobi varierar mellan uppfattningar om att homosexualitet stör den naturliga ordningen för sexualitet och genus till den mer klassiska psykoanalytiska förklaringsmodellen att det rör sig om en undertryckt egen homosexualitet hos den homofobiska (dvs en avancerad form av internaliserad homofobi, vänd mot sig själv) och till en allmän erotofobi (dvs fobi för sexualitet överlag), beroende på vilka teoretiska utgångspunkter författarna har. Begreppets utgångspunkt, tycks det mig, är ett slags omkastning av fokus och betydelse, i detta fall av ”fobi”. Detta är något som man känner igen från queerteori och analys av heteronormativitet. Att återta begrepp och vända på ordningen och studera det som ses som normalt snarare än det avvikande är en del av en politisering och utmaning av hur kunskap produceras. Det är tydligt i litteraturen att redan från början såg många samhällsvetenskapliga forskare med inriktning på genusfrågor homofobi som en extrem form av heterosexism. Psykologen Richard Isay (1989) ser exempelvis homofobi som en förlängning av sexism. Homofobi är sekundärt hos heterosexuella män då det främst rör sig om ett internaliserat förakt för femininitet hos sig själva och andra män. Gregory Herek föreslår i en artikel (2000) ett återtagande av begreppet sexuella fördomar (sexual prejudice) i stället för homofobi. Begreppet sexuella fördomar rör attityder mot homosexuella handlingar, individer och grupper och är enligt Herek att föredra då det inte säger något om underliggande förklaringar eller motiv, utan fokuserar på fördomarna i sig. Heneks arbete ingår i en socialpsykologisk tradition där man försöker förstå fördomar generellt. Heterosexism, som diskuteras vidare nedan, kan betraktas som föregångaren till vad som numera ofta kallas heteronormativitet. Många pekar på att homofobi inte är begränsat till heterosexuella, utan att den också förekommer i internaliserad form bland homosexuella, eftersom kulturen i sig är heteronormativ och ser homosexualitet som en avvikelse (Szymanski 2003). Homofobi, alltså fobi för samkönat begär, har enligt forskningen tagit många uttryck genom historien. 17 Många hävdar att kristendomen är ursprunget till den moderna västerländska formen av homofobi (Bullough 2004, Fone 2000). Framförallt var det sodomi som sågs som en synd. Medan den franska revolutionen avskaffade restriktioner av sexuella beteenden, inklusive homosexualitet, fortsatte engelsk och amerikansk lag att förbjuda det. Tysklands enande ledde till att lagar mot sodomi infördes. Detta resulterade i såväl forskning som politisk organisation kring homosexualitet, ända fram till Weimarrepublikens avskaffande och Hitlers intåg på den politiska arenan. Att homosexuella tillhörde dem som skickades till koncentrationsläger utgör den mest systematiska formen av homofobi – dvs aktiv utrotning – i Europa (Bulloughs 2004, O’Brien 2001). På senare år har systematiska studier gjorts om homofobins historia och uttryck; en av de viktigare anses i USA vara Byrne Fones stora verk Homophobia: A History från 2000. Det finns också en växande internationell forskning kring homofobins uttryck och konsekvenser i olika epoker. Under efterkrigstiden ökade homofobins konkreta konsekvenser i USA under McCarthy i form av regelrätta processer mot homosexuella som den anti-kommunistiska senatorn ansåg vara subversiva. Samtidigt kom Kinseyrapporten, en stor omfattande kartläggning av amerikanska sexualvanor, som förändrade synen på sexuella beteenden och en ny vetenskap, studier av sexualitet, växte fram. Politiseringen av homofobiskt våld inom det som numera kallas GLBTQI-rörelsen (gay, lesbian, bisexual, transgender, queer and intersex 3) i USA växte fram i dialog med dessa politiska och vetenskapliga förändringar (Johnson 2003). Homosexualitet avkriminaliserades först 1944 i Sverige. RFSL bildades 1950 och sedan dess har rörelsen växt. Här, liksom i resten av västvärlden, fick den tillsammans med andra frihetsrörelser, som feminism, medborgarrättsrörelsen och postkoloniala rörelser ett enormt uppsving från slutet av sextiotalet. Detta innebar en politisering av gruppen och krav på rättvisa, liksom ett synliggörande av hur samhället diskriminerar dem med ”avvikande läggning”. I riksdagen motionerades det 1978 för utredning om homosexuellas situation i syfte att ”föreslå åtgärder som behövs för att undanröja kvarvarande diskriminering av homosexuella” (Rydström 2004:9). En av dem som introducerade begreppet homofobi i Sverige var Carl Rådemyr (Lindeqvist 2002). År 1981 skrev Rådemyr som ett examensarbete i psykologi en 3 ”Intersex” används för att beteckna en könstillhörighet som inte uteslutande kan definieras som antingen kvinnlig eller manlig. 18 litteraturöversikt inspirerad av Weinberg och andra amerikanska psykologer 4. Detta var kort efter att sjukdomsstämpeln på homosexualitet avskaffades (1979). Sune Innalas avhandling Structure and Development of Homophobia från 1995 kvarstår som det största verket inom svensk forskning. En begränsning i begreppet är att det understöder tendensen att se homofobi som en individuell sjukdom snarare än ett kollektivt uttryck vilket reflekterar en samhällsordning. Shields och Harriman (1984) påpekar t ex att homofobi sällan tar sig de uttryck som oftast associeras med fobi i dess kliniska bemärkelse. Snarare tyder forskning på att heterosexuella som uttrycker negativa känslor mot homosexuella faktiskt inte har de psykologiska reaktioner som associeras med andra fobier. Homofobibegreppet indikerar att det är ett individuellt problem snarare än ett socialt fenomen rotat i kulturella ideologier och relationer mellan grupper. Fobi associeras dessutom till negativa, dysfunktionella och otrevliga upplevelser. Fördomar mot HBT-personer är däremot sanktionerade av samhällsordningen i stort och upplevs dessutom sällan som otrevligt för personer som uttrycker dem, utan snarare för dem som blir utsatta. Under tidigt 2000-tal är det dock tydligt att i Sverige, liksom internationellt, fortsätter homofobi att vara en term som används av forskare, aktivister och politiker. Det återstår att se vad detta får för effekter för det praktiska arbetet. Risken är dock att tyngdpunkten läggs vid att utbilda bort problem hos individer snarare än övergripande ändringar i värderingar och strukturer. Den psykologiserande modellen där man ser homofobi som en sjukdom, eller den homofobiska som en sjuk person, har på senare år ersatts av eller utvecklats till en tes om att okunnighet är roten till problemet. Sune Innalas (1995) avhandling är ett exempel. Där påpekas att nära kontakt med homosexuella och kunskap om vad homosexualitet är, leder till förändrade attityder och därmed minskar homofobi. Dessa slutsatser leder i sin tur till den nu självklara strategin att arbeta i medvetandehöjande, synliggörande och attitydförändrande projekt. Det är intressant att tesen om att det handlar om rädsla eller motvilja mot att vara nära homosexuella inte har förändrats, utan endast förklaringen och metoden. Den västerländska vetenskapliga upplysningstanken står kvar som den bästa strategin för att motverka fobi. Samtidigt har kriminologen Eva Tibys senaste siffror visat att hatbrott och homofobi inte minskar 4 Tack till Jan Magnusson för hjälp att få klarhet i detta. på grund av detta – utan snarare att det blir tydligare hur utbrett det är i takt med att homosexuella vågar berätta om hur de blivit behandlade. De senaste tio åren har homofobi börjat definieras som en kränkning av mänskliga rättigheter. Exempelvis kan uppdraget för denna kunskapsinventering placeras i en sådan tradition. I uppdraget stod följande: ”begreppet homofobi definieras i denna inventering som: en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och rättigheter” 5. Än så länge tycks ingen forskning finnas kring hur diskursen om homofobi som ett brott mot mänskliga rättigheter kan förstås i relation till en heteronormativ eller heterosexistisk ordning. Samtidigt växer också kritiken av idé- och begreppshistorisk analys. Wickbergs (2000) artikel bör särskilt nämnas i detta avseende. Wickberg diskuterar hur homofobibegreppet (i den amerikanska kontexten, ur vilket det kommer) är djupt rotat i en liberal syn på normer och avvikelser samt på individen. Han menar att definitionen av homofobi kommer ur en liberal tanketradition där fördomar mot avvikare ifrågasätts. Idémässigt har begreppet hämtat inspiration från motstånd mot anti-semitism och bekämpandet av en amerikansk rädsla för ”kommunister” och andra ”vänstersympatisörer”. Förgrundsgestalter till de homosexuellas rättighet att slippa trakasserier var därmed judar och andra icke-européer, liksom människor med avvikande åsikter. Denna typ av idé- och begreppsanalys av homofobi har inte gjorts i någon större utsträckning i relation till förändringar i svensk politik, stat och kultur, även om Jens Rydströms arbete är betydelsefullt för förståelsen av förändringen i synen på homosexuellas rättigheter i relation till en övergripande politisk utveckling. Queerteoretiskt influerade analyser av homofobi har under det senaste decenniet lyft fram den sexuella skammens funktion i upprätthållandet av heterosexism och homofobi. Här påtalas risker med att sträva efter assimilation – dvs att komma bort från en skamstämpel – då detta kan skapa nya marginaliseringar och avvikelser, vad AnneMarie Smith kallar en uppdelning i ”den goda homosexuella och den farliga queera personen” (se även Warner 1999). 5 Projektskiss för Kunskapsinventering, HomO och Forum för levande historia, 2004. En slutgiltig begränsning med homofobibegreppet är dess uppenbara fokusering på samkönade relationer och samkönat begär. Dock finns relaterade fenomen som ibland ignoreras i denna definition, som bifobi och transfobi. I största möjliga utsträckning har jag försökt inkludera forskning på dessa områden också, ibland som en del av olika avsnitt och ibland separat. Bifobi och transfobi – begrepp som åtminstone är väletablerade bland HBT-organisationer och aktivister – skiljer sig från homofobi på några väsentliga punkter. Transfobi är kopplat till genuspanik och tvåkönsnormer medan bifobi ofta också är kopplat till ifrågasättandet av tvåsamhetsnormer. Heteronormativitetsbegreppet som jag tolkat det (se Kulick 1996, 2004, Rosenberg 2004), syftar till att synliggöra och analysera den samhälleliga norm som byggs på antagandet om heterosexualitet som det naturliga och självklara. I begreppets definition och historia ingår en förståelse av normer som ständigt föränderliga och specifika. Som framgår nedan är en stor del av det våld och de trakasserier som går under rubriken hatbrott kopplat till sexuell skam och drabbar avvikare. Det tenderar att slå extra hårt mot dem som är marginaliserade på andra sätt, exempelvis på grund av rasism och klassförtryck (se Warner 1999). Hatbrott Under denna rubrik har viktig forskning som behandlar det aggressivaste och våldsammaste uttrycket för homofobi och heteronormativitet, dvs hatbrott, placerats. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott. Utöver hets mot folkgrupp och olaga diskriminering inkluderas exempelvis misshandel, skadegörelse eller olaga hot med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska motiv. Kännetecknande för hur hatbrotten definieras är att de ses som handlingar som strider mot grundläggande värderingar om alla människors lika värde (Lönnheden och Schelin 2002). Hatbrott mot homosexuella har uppmärksammats och politiserats världen över sedan den moderna gayrörelsen började i slutet av sextiotalet. I USA genomfördes den första studien av hatbrott mot homosexuella av The National Gay and Lesbian Task Force 1984 och sedan dess har begreppet hatbrott använts i juridiska diskussioner i USA (Berrill i Herek och Berrill 1991). I Sverige var kriminologen Eva Tiby (1999) den första som använde begreppet hatbrott i forskning och då explicit kopplat till brott mot homosexuella. Hatbrott är både ett juridiskt och ett vardagligt begrepp som numera används internationellt. På 19 många håll, inklusive i Sverige, finns särskild lagstiftning kring hatbrott. På senare år har hatbrott fått en betydelse i vardagligt tal som inkluderar mobbing, trakasserier, verbala hot mm. Allmänt kan sägas att hatbrott skiljs juridiskt från annan brottslighet eftersom de får långt större symboliska konsekvenser och eftersom de är ett uttryck för grundläggande brist på respekt för dels mänskliga rätttigheter, dels samhällsvärderingar om alla människors lika värde (se t ex Babst 2001). I en bok som utkom 2001 söker kriminologen Barbara Perry (2001) teckna en historisk förståelse av hatbrott i USA. Hon menar att hatbrott ska ses som en förlängning av rasism, homofobi och främlingsfientlighet, alltså inte som något extremt och avvikande utan snarare som ett uttryck för underliggande värderingar. Perry betonar att det är viktigt att förstå hatbrottens sociala och politiska kontext och signifikans. Inte bara det fysiska brottet utan även hatbrottets symboliska värde blir viktiga i definitionen av såväl offrets som förövarens individuella och kollektiva identitet. Det som skiljer hatbrott från annan brottslighet är också att motivet måste bevisas vara t ex homofobiskt för att det ska rubriceras som hatbrott (se Ring och Morgentau 2004). Forskningen visar att hatbrott på grund av hudfärg, ursprung eller religiös tillhörighet upprör allmänheten mer än brott på grund av sexuell läggning (Ring och Morgentau 2004). I USA är kopplingen stark och viktig mellan homorörelsen och medborgarrättsrörelsen med dess politisering av slaveriets följder – lynchning av svarta. Hatbrottets mest våldsamma form har i den svenska kontexten ofta koppling till så kallade vit makt-grupperingar. SÄPO menar dock i sina rapporter att detta endast är en mindre del av den totala brottslighet med hatmotiv som anmäls (2000-2004). Medan den svenska forskningen tenderar att betona framförallt sexuell läggning i analyser och diskussioner av hatbrott, inkluderas i USA ofta avvikelse från genusnormer. Flera av de senaste årens mest uppmärksammade fall har varit personer som inte bara varit homosexuella utan även icke-européer, transsexuella och så vidare (Halberstam 2000, Swigonski m fl 2001). Eva Tibys avhandling om ”de utsatta” har blivit en klassiker som ofta används i utbildningen av rättssamhällets tjänstemän. Tiby fortsätter att synliggöra att utsattheten ser olika ut för lesbiska och homosexuella män och den senaste studien rör HBT-personer, dvs även de som utsatts på grund av avvikelse från genusnormer. 20 Forskning och statistik kring hatbrott i Sverige hittas främst i myndighetsrapporter, som SÄPO: s rapporter om brott mot rikets inre säkerhet och Brottsförebyggande Rådets studier av rättsväsendets bemötande av utsatta. Utgångspunkten där är naturligtvis den brottslighet som anmäls. Kartläggningen anses utgöra en förutsättning för att man ska kunna vidta ändamålsenliga insatser mot hatbrotten. Bara de mest uppenbara fallen uppmärksammas visar BRÅ i en rapport ( 2002:9). Genom att fråga brottsoffer varför de tror att de blivit utsatta kan fler fall av hatbrott uppmärksammas, menar man. Utbildningsstrategier betonas, eftersom en stor del av problemet är okunnighet inom hela systemet. I rapporten poängteras att samarbete med minoritets-organisationer som RFSL är brottsförebyggande då dessa kan öka kunskapen inom rättsväsendet. Vidare betonas vikten av att skapa goda relationer mellan minoritetsorganisationer och rättsväsende för att stärka brottsoffrens ställning samt öka tilltron till rättsväsendet. Samtidigt kan fientligheten inom rättsväsendet minskas. Eva Tiby betonar, i likhet med Barbara Perry och andra amerikanska forskare, svårigheterna med statistik och forskning kring dessa brott. Flera forskare som bedriver empirisk forskning med hjälp av enkäter kring exempelvis attityder och erfarenheter påpekar svårigheterna med att studera dolda populationer, dvs de som karaktäriseras av att gränserna för populationerna är okända. Behovet av och skälen till att vara anonym kan ofta medföra att viljan att delta i studier är låg (Tiby 1999, Nilsson 2001). Tibys senaste forskning, presenterad i augusti 2004, visar att hatbrotten ökar. En förklaring som ges är att synligheten ökat de senaste åren, men även att allt fler känner till sina rättigheter och vågar anmäla. En viktig poäng som diskuteras i Intoleransrapporten (Ring och Morgentau 2004) är den komplicerade process genom vilket ett brott rubriceras som hatbrott, som börjar med att offret själv måste identifiera sig som utsatt och definiera handlingen som hatbrott. Samtidigt kan man med hjälp av en queerteoretisk ansats fundera på om möjligheten för och det faktiska genomförandet av hatbrott blir en del i det som ytterst benämner och därmed konstituerar definitionen av avvikelse (se Butler 2003, Halley 1999). Utsatthet eller möjlig utsatthet för hatbrott får genom utförande, publicitet, forskning och medvetandehöjande insatser en central betydelse i formationen av identitetspolitiska projekt som HBTpersoner har och gör 6. Faktum kvarstår dock: forskning på detta ämne är bara möjlig i den utsträckning som det finns empiri att tillgå och frågor att ställa, vilket betyder att homofobiska handlingar måste klassificeras som hatbrott. Det är främst inom områdena juridik, kriminologi och rättsvetenskap som hatbrott studeras – hur de utförs, upplevs och behandlas. I jämförelse med den amerikanska forskningen kring hatbrott (se bibliografin) tycks det i Sverige ha gjorts få förklaringsmodeller till homofobiska hatbrott – snarare har man koncentrerat sig på att kartlägga hatbrotten och analysera offrens erfarenhet av dem. Effekterna av hatbrottslagstiftning i relation till yttrandefrihet liksom effekterna av lagstiftning mot hets är ett annat område där inte mycket gjorts i Sverige. Svenska Helsingforskommitténs analys av hatets språk är här ett viktigt undantag (Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter 2003). Det finns tecken på att juridiska studier av hatbrott genomgår ett paradigmskifte i hur man ser på brottsligheten i sig: numera talas om heteronormativ brottslighet snarare än ”hatbrott”. På så vis synliggörs att det handlar om strukturella mönster snarare än individuella brott. Görel Granströms pågående arbete om heteronormativa strukturer i lagstiftning och rättstillämpning är ett exempel på detta. I projektansökan skriver Granström: ”genom att undersöka hur marginaliserade gruppers intressen tas tillvara, eller inte tas tillvara, av rättsväsendet, får vi en tydligare bild av hur juridiken är med och konstruerar det” (2004c:2). Detta ger också en bild av hur det ideala brottsoffret konstrueras och reproduceras och hur HBT-personer diskrimineras på grund av det. Med emfas inte på hatbrott utan på heteronormativ brottslighet, betonar Granström också både sexuell läggning och könsidentitet. Hon tar som utgångspunkt att rättsväsende och lagstiftning har en betydande roll för upprätthållandet av normer och sällar sig därmed till erkänd internationell forskning på området. Syftet med Granströms forskning är att på sikt förändra bilden av brottsoffer och HBT-personers bemötande i rättsväsendet. Denna ansats, att hoppas förändra samhället, delas av de flesta forskare som sysslar med homofobi och heteronormativitet. Forskning och kunskap är inte bara en betydande del i en rörelse med rättviseanspråk utan även av vikt för dess 6 En parallell skulle kunna vara hur man i jämställdhetspolitik och feministisk forskning ofta ser sexualiserat våld mot kvinnor som det yttersta uttrycket för en patriarkal ordning. Risken att bli utsatt liksom den faktiska upplevelsen av våld, blir konstituerande för konstruktionen av genuspositionen kvinna, något man alltid måste ta i beaktande (se Dahl kommande). identitet. Skiftet av fokuseringen på offer till strukturer och normer är också betydelsefullt, eftersom det vittnar om ett skifte i syn på makt och subjekt. Den politiska sprängkraften i begreppet ”hatbrott” kan också diskuteras, menar vissa aktivister, när exempelvis terrorattacken den elfte september 2000 beskrivs av amerikanska politiker som ett hatbrott mot alla amerikaner. Utgår man från att USA är en supermakt och terroristaktionen var riktad mot den amerikanska staten och amerikansk politik är det svårt att jämföra detta med handlingar mot individer eller grupper som är stigmatiserade, exkluderade, eller underordnade eller som avviker från normen. Samtidigt säger det något om den laddning som finns i själva begreppet ”hatbrott” och vilka konnotationer det ger. Heterosexism, heteronormativitet, queerteori Under denna rubrik i bibliografin finns viktiga svenska och angloamerikanska queerteoretiska nyckeltexter som på olika sätt redogör för heterosexism och obligatorisk heterosexualitet (Moraga 1983, Rich 1983), heteronormativitet (Kulick 1996, Laskar 1996, Rosenberg 2002) och queerteori mer generellt (Butler alla, Sedgwick 1990, Warner 1999). Gemensamt för dessa forskare är att de skiftar synvinkel från specifika homofobiska uttryck till att titta mer ingående på hur heteronormativitet upprätthålls och manifesteras i kultur, politik, och samhälle. Begreppet heterosexism myntades ungefär samtidigt som begreppet homofobi. Liksom sexism och rasism syftar det till att beskriva ett ideologiskt system som förnekar, underordnar och stigmatiserar ickeheterosexuella beteenden, identiteter och relationer. Liksom institutionell rasism och sexism menar man att samhället genomsyras av en heterosexism som verkar genom att samtidigt osynliggöra och attackera det avvikande (Moraga 1983, Rosenberg 2002, Simoni 2001 mfl). Antropologen Tom Boellstorff (kommande) menar att homofobi och heterosexism bildar ett par, där homofobi lokaliseras i det individuella psyket medan heterosexism är en del av en sociokulturell och politisk hegemoni. Medan man kan tala om enskilda incidenter och personer som homofobiska och fördöma dessa, har heterosexism, på grund av att det åberopar heterosexualitet som något naturligt, ett långt mer övergripande genomslag i alla institutioner, ideologier och system. Att bekämpa heterosexism är därmed ett mycket större projekt än att motverka enstaka uttryck av homofobi, då dessa kan lagstiftas mot och bestraffas, etc. Boellstorff hävdar dock att det 21 är heterosexism, dvs samhällsövergripande värderingar, som möjliggör att homofobi kan slå rot och ge upphov till våldsamma uttryck som hatbrott. Samtidigt är homofobi det som bekräftar och upprätthåller heterosexualitetens överlägsenhet – kort sagt så attackeras man inte för att man är heterosexuell. Feminister har varit betydande i politiseringen och användandet av begreppet heterosexism. Adrienne Richs (1983) essä om obligatorisk heterosexualitet som en viktig grundbult i förtrycket av kvinnor är ett viktigt exempel liksom Cherrie Moragas (1983) diskussion av heterosexismens betydelse för stigmatisering av lesbiska i nationalistiska rörelser som den mexikanska. På senare år har heteronormativitetsbegreppet ersatt heterosexism i stor utsträckning i Sverige, främst som en vidareutveckling av dessa feministiska tankegångar. Heteronormativitetsbegreppet kommer ur en kritisk teoritradition där man, enkelt uttryckt, koncentrerar sig på att studera hur makt och identitet upprätthålls av språk och kategorier, relationer och processer. I analysen av heteronormativitet ligger tonvikten på en kritisk granskning av de institutioner, diskurser och strukturer där idén om två stabila och isärhållna kön, som främst begär och förhåller sig till varandra, skapas och upprätthålls som naturlig och självklar. Man betonar att avvikelser är nödvändiga eftersom de synliggör och befäster normen. Queerforskaren Tiina Rosenberg (2002) definierar heteronormativitet på följande vis: Heteronormativitet är enkelt uttryckt antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Med begreppet heteronormativitet åsyftas i forskningssammanhang de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande (Rosenberg 2002). Heteronormativitetsbegreppet har sitt ursprung dels i en utveckling av heterosexismbegreppet, dels i den queerteoretiska traditionen. Denna anses allmänt ha introducerats i Sverige med ett specialnummer av tidskriften Lambda Nordica 1996 (se Kulick 1996, mfl), även om feministiska forskare även dessförinnan läste queerteoretiker som Judith Butler. Sedan mitten av nittiotalet har svensk forskning och politisk aktivism alltmer kommit att anamma begreppet heteronormativitet. Symboliskt viktigt är ett uppmärksammat riksbanksfinansierat projekt på ämnet lett av Tiina Rosenberg och Don Kulick, där även avhandlingar som Fanny Ambjörnssons (2004) ingår. Det finns många fördelar med detta begrepp, inte minst därför att det betonar att en stor del av kränkningarna på grund av sexuell läggning är kopplade till 22 vad den amerikanska filosofen Judith Butler kallar att misslyckas med att uppträda i enlighet med accepterade genusnormer. Sexuella trakasserier av homosexuella, menar Butler, ska inte bara ses som ett uttryck för en könsmaktsordning utan även som en central del i upprätthållandet av genusnormer överlag (Butler 1999:xiii). Vidgar man fältet bortom specifika studier av homofobi, till att handla om sexualitet och genus och framförallt normer, attityder och praxis, ser man snart att alla studier som rör homosexuella nödvändigtvis rör homofobins strukturerande betydelse för konstruktionen av homosexualitet. Ett annat sätt att säga detta är att den skam som det innebär att vara avvikande och därmed riskera att utsättas för bestraffning (vilket är en definition av homofobi) finns med som en ständig del av den homosexuella identiteten (se Butler 1993). Det kan noteras att i den svenska forskningstraditionen har heteronormativitetsforskningen tenderat att om inte osynliggöra så åtminstone underordna andra identitetsfaktorer än genus och sexualitet. Medan den amerikanska queerforskningen beskrivit ras, etnicitet och klass som centrala i konstruktionen av såväl sexualitet som genus har denna tradition inte införts här. T ex citeras Adrienne Rich (1983) artikel om obligatorisk heterosexualitet som ursprunget till en feministisk och queerteoretisk kritik, medan Cherrie Moraga (1983) som skrev samtidigt och som dessutom inkluderade en analys av etnicitet och nationalitet som uppburna och reproducerade av heterosexism inte inkluderas. Ett viktigt undantag är Fanny Ambjörnssons (2004) avhandling som handlar om ”att bli tjej” och där etnicitet och klass är centrala faktorer i analysen av vit svensk heteronormativitet 7. Tiina Rosenberg med flera har betonat att heteronormativitet bygger på två principer: assimilation och avvikelse. I takt med att homosexuella blir alltmer accepterade och assimilerade i samhället är det sannolikt att nya strukturer, nya exkluderingar och nya avvikelser kommer att uppstå. Queerforskning som fokuserar på sexuell skam och dess betydelse för stigmatisering av vissa grupper är därmed viktig, liksom den forskning som behandlar spänningar mellan olika HBTgrupperingar och strategier (t ex Warner 1999). I USA har man kommit att tala allt mer om “normativity” generellt. Antropologen Scott Morgensen 8 menar att i diskussioner kring hur heteronormativi7 Etnicitetsforskaren Dina Avrahamis pågående avhandlingsarbete, där bl a äktenskapsdebatten och dess kopplingar till nationell identitet och invandring kan komma att bli ett viktigt bidrag. 8 Personlig korrespondens 22 juni 2002. tet ska förstås i relation till etniska grupperingar är heteronormativitet ett specifikt nationellt, rasmässigt och ekonomiskt projekt. Att framföra kritik av heteronormativitet är implicit också en kritik av normativ rasism, patriotism och global kapitalism som processer som reproducerar normer kring sexualitet, familj och genus. Även Roderick Ferguson (2003) skriver om normativitet på detta sätt och Cathy Cohen (1997) kräver i sitt arbete att man uppmärksammar heteronormativitetens koppling till rasism och pläderar för en mer mångfrågeorienterad analys. Risken med detta, menar en del kritiker, är att en del av den politiska sprängkraften i att synliggöra just sexualitetens betydelse, går förlorad 9. Intersektionalitet Det tvärvetenskapliga begreppet intersektionalitet, ofta tillskrivet den amerikanska feministiska forskaren Kimberlee Crenshaw (1991), håller nu på att slå rot i den svenska genusforskningen (se de los Reyes 2002, Lykke 2003). En intersektionalitetsforskare arbetar utifrån tesen att identitetskategorier inte bara är relationella och processuella, utan att identiteter uppstår i skärningspunkter mellan flera samhälleliga maktordningar baserade på t ex ras/etnicitet, genus, klass, ålder, sexualitet, funktionsduglighet, och hälsotillstånd. Intersektionalitet ska enligt Crenshaw inte ses som en övergripande teori, utan snarare som ett analytiskt hjälpmedel eller begrepp som strävar efter att inte rangordna identitetskonstruktioner utan i stället fokusera på hur de är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella. En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Det är viktigt att betona att syftet inte enbart är att synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t ex ”arbetarklass”, ”homosexuell” eller ”svart”) produceras i dessa skärningspunkter, utan också att uppmärksamma t ex ”vit”, ”heterosexuell” och ”medelklass” som identitetskategorier. Forskning som särskilt analyserar homofobi/heteronormativitet inom olika etniska grupper eller kulturer finns det än så länge få exempel på i Sverige. Samtidigt kan påpekas att den svenska intersektionalitetsforskningens fokus/inkludering av sexualitet hittills varit svag i jämförelse med den amerikanska. Under denna rubrik har jag därför placerat forskare som arbetar utifrån dessa perspektiv men som inte 9 Stort tack till Scott Morgensen för samtal och tips kring detta. nödvändigtvis behandlar homofobi. Exempelvis så handlar varken Ambjörnssons (2004) eller Bredströms (2004) forskning om homosexuella per se, men de visar hur identitetskonstruktioner uppstår inte bara i en heteronormativ utan även i en etnisk struktur och i ett klassamhälle. Haansbaeks (2002) rapport på uppdrag av Folkhälsoinstitutet utgör den enda forskning jag hittat som specifikt tar upp homosexuella invandrares erfarenheter i Sverige. Haansbaek utgår dock inte från en intersektionell analys, utan betonar i stället det dubbla förtrycket att vara invandrare och homosexuell. Analysen beskriver alltså inte hur dessa strukturer hänger samman utan ser två olika förtryckssystem; ett som rör sexualitet och ett som rör etnicitet vilket således leder till dubbelt utanförskap. Haansbaeks studie återfinns alltså under denna rubrik för att den är unik i sitt slag och samtidigt för att tydliggöra olikheter i analytiska vinklar. Intersektionalitetsbegreppet används allt mer inom den svenska forskningen men än så länge saknas alltså detta perspektiv i stor utsträckning vad gäller inventeringens huvudteman. Den amerikanska forskningen på temat homofobi och heteronormativitet kan därför vara en viktig inspirationskälla, då den sedan länge utgått ifrån en intersektionell analys, exempelvis i diskussioner av specifika erfarenheter och identitetskonstruktioner i olika etniska grupper. Battle m fl (2000) liksom Ferguson (2003) och Cohen (1997) utgör här bara några exempel på det slags forskning som ännu saknas i Sverige. Nedan följer korta diskussioner om relaterade forskningsområden som på olika sätt kan anses vara kopplade till de övergripande frågorna kring homofobi, hatbrott och heteronormativitet. Funktionshinder och heteronormativitet En viktig ny forskningstradition som även den kan kopplas till normativitetstanken, och som är värd att nämnas helt kort, är den som växer fram i skärningspunkten mellan analys av den funktionsdugliga kroppen och heteronormativititet. Detta bygger på en kritik av att “disability studies” tenderat att utgå från en heterosexuell norm och att man i studier och teoretiserande kring homosexualitet utgår från att homosexuella är funktionsdugliga. Denna växande tradition kan ses som en kritisk granskning av den normala kroppen och som ett viktigt bidrag till fortsatta diskussioner om fördomar och trakasserier mot avvikare. Här har jag valt att enbart nämna ett par exempel, för att tydliggöra att detta är ett område där inget gjorts i 23 Sverige 10. Att tidskriften GLQ i ett nummer haft detta som tema visar att det är ett ämne som etablerar sig. Guter och Killackys (2004) antologi lyfter fram queera mäns erfarenheter av funktionshinder. Detta fält förutses att växa under kommande år. Bisexualitet Bisexualitetsforskningen i Sverige är fortfarande delvis i sin linda. Det finns ett antal viktiga C- och D-uppsatser liksom pågående avhandlingsprojekt. Den främsta kompetensen här innehas av Hanna Bertilsdotter och Malena Gustavsson (se bibliografi). Bisexualitetsforskning och biteorier ingår i en övergripande queerteoretisk tradition liksom i heteronormativitetsforskning och strävar efter att utmana såväl tvåkönsnormer som tvåsamhetsnormer. Som nämndes ovan tenderar bifobin, liksom transfobin, att exkluderas när man begränsar diskussioner kring hatbrott och homofobi till att gälla samkönat begär. Kritiska studier av maskulinitet Ett växande område värt att nämna i detta sammanhang är maskulinitetsforskningen. Där analyseras bl a konstruktionen av hypermaskulinitet i relation till homofobi med utgångspunkt i en problematisering av heterosexualiteten. Där ser vi också hur homosociala relationer mellan heterosexuella män ofta bygger på ett isär- och upprätthållande som tar sig uttryck i homofobi. Jesper Fundbergs (2003) diskussion av pojkfotboll är ett exempel. Historikern David Tjeder (2003) och den amerikanska forskaren Michael Kimmel (1997) är några andra forskare som är verksamma i Sverige. I takt med att området växer så kommer denna forskning gissningsvis att bli viktig för kulturella och sociologiska förklaringar till homofobi liksom för studier av heteronormativitet. Del II: Akademiska discipliner Inledning och bakgrund I del två av bibliografin har inventeringen sorterats utifrån vad som gjorts inom olika akademiska discipliner eller ämnen. Syftet är att på så sätt få en inblick i hur kunskapsutvecklingen sett ut och vad som saknas inom respektive akademisk disciplin och tradition. Eftersom nyckeltexter redan diskuterats i ovanstående avsnitt ligger emfasen i denna del av rapporten på att kort introducera allmänna metodologiska och 10 Finn Hellman har skrivit om dessa frågor men ännu finns inga vetenskapliga artiklar. 24 vetenskapliga perspektiv inom respektive disciplin. I någon mening är en indelning i strikta avgränsande akademiska discipliner lite svår eftersom forskning i dessa frågor ofta är både metodologiskt och teoretiskt tvärvetenskaplig och forskare ofta publicerar sig i vetenskapliga tidskrifter utanför sin akademiska tillhörighet. Exempelvis publicerar sig en av de mest framträdande forskarna på området, psykologen Gregory Herek i Journal of Homosexuality, Journal of Gay and Lesbian issues in Education, The Journal of Sex Research, Journal of interpersonal violence, Law and Sexuality, Journal of the Gay and Lesbian Medical Association, Journal of Social Issues, och Sexuality Research and Social Policy. I Sverige är antalet akademiska tidskrifter begränsade och särskilt de som rör genus- och sexualitetsfrågor. Som framgått av ovanstående begreppsdiskussion finns en samhällsvetenskaplig tradition att främst studera homofobi som uttryck för individuella avvikelser, antingen inom psykologin i termer av fobi eller fördomar, eller i juridiska termer av förövare och offer. Ett annat sätt att titta på kunskapsproduktionen om homofobi och heteronormativitet är att placera den inom ramen för forskning om homosexualitet mer generellt. Denna forskningstradition kan då förstås i relation till genus- och sexualitetsforskning. Både samhällsvetare och humanister finns inom dessa forskningsområden. Genusforskningens etablering i Sverige är liksom på andra håll i världen ett resultat av en feministisk kritik av vetenskap och kunskap, liksom av den feministiska rörelsen, dess påverkan på det politiska livet och dess samarbete med staten i olika former. Sverige karaktäriseras av en stark och inflytelserik statsfeminism som bl a resulterat i en internationellt erkänd jämställdhetspolitik (se Dahl 2004). Genomgående kan man säga att genusforskningen i Sverige legat nära de genusteoretiska utgångspunkter och ideal som förs fram i svensk jämställdhetspolitik – dvs den behandlar familj och barn, arbetsliv och utbildning, ledarskap och politik, samt sexualiserat våld. Den angloamerikanska socialkonstruktivistiska idétraditionen har i stor utsträckning påverkat svensk genusforskning. En konsekvens av att många genusvetare och feministiska forskare fokuserat på arbete och inflytande är att sexualitetsforskningen kommit i skymundan (se Laskar 1998). Förståelsen av genuskonstruktionen utgår från två givna kön som åtrår och främst förhåller sig till varandra. Sexualitet har därmed i första hand studerats som ett problem, till exempel i form av sexualiserat våld, prostitution och pornografi osv. Den obligato- riska heterosexualitetens betydelse för genussystemet betonas sällan av genusforskningens stora förgrundsfigurer som till exempel Yvonne Hirdman, trots det betydelsefulla bidrag som detta begrepp utgjort för feministisk forskning samt genus- och queerforskning11. I stället är heterosexualiteten utgångspunkten vilket har lett till att genusforskning i viss utsträckning bidragit till att reproducera heteronormativa utgångspunkter och antaganden i studier av genus. En kartläggning av svensk forskning om homofobi eller hatbrott bör därför även situeras inom ramen för en kartläggning av forskning om sexuella minoriteter. Forskning om homosexualitet är relativt begränsad i Sverige. Främst är det homosexualitetens och homosexuellas historia som beskrivits (Norrheim, Nilsson, Rydström). Till skillnad från USA finns ingen svensk tradition av Gay and Lesbian Studies, även om många forskare verkar inom detta internationella tvärvetenskapliga fält (Rydström, 1995, Kulick, 1996). Erfarenheter och upplevelser av heteronormativitet och homofobi ingår och diskuteras oftast i någon form i studier av homosexualitet (Lundahl 1998, Lindholm och Nilsson 2002). Samhällsvetenskapliga och humanistiska forskare är ense om att homosexualitet – och även mer övergripande frågor som rör identitet, historia och kultur – måste förstås i relation till en heterosexuell norm. Liksom det är kvinnor som främst utvecklat kvinno- och genusvetenskap, är det av naturliga skäl homosexuella som främst utvecklat studier av homosexualitet och intresserat sig för frågor som rör homofobi och hatbrott. Forskarna själva har ofta erfarenheter av eller kopplingar till HBT-rörelsen. Den forskning som finns är generellt uppmärksammad inom en bredare HBT-värld bestående av såväl forskare som HBT-personer. Det är därför ett kunskapsområde som ofta når en bredare publik än bara den akademiska. I vad som följer introduceras varje disciplin och dess övergripande teser helt kort och ett urval av verk diskuteras. Psykologi Som tidigare diskuterats var det inom psykologin och psykiatrin som begreppet homofobi myntades. Den psykologiska forskningen kring homofobi är, av 11 Antropologen Gayle Rubins klassiska essä “The Traffic in Women” där begreppet the sex/gender system lanseras, kan ses som ett slags ursprungstext för svensk genusteoribildning. Andra samtida verk av betydelse är Adrienne Rich (1983), som även är översatt till svenska av Pia Laskar, och Cherrie Moraga (1983) som nämnts ovan. Moragas essä kan betraktas som en förlöpare till den sortens normativitetsforskning som nu diskuteras i USA, särskilt då den behandlar ras, etnicitet, klass och nationalitet och sexualitetens betydelse för dem. förklarliga skäl, internationellt omfattande. Homofobi har inom detta område jämförts med andra typer av fobier och setts som störning eller sjukdom. I Sverige är det främst Sune Innalas (1995) banbrytande doktorsavhandling i psykologi som citeras. Innalas arbete är även internationellt uppmärksammat. Innala studerar olika dimensioner av homofobi kopplat till känslor av vrede och skuld. Här konstateras också att negativa uppfattningar om homosexuella kan minskas genom kontakt med dem, att uppfattningar om homosexuella är kopplade till förklaringsmodeller om homosexualitetens uppkomst samt att det förekommer även positiva stereotypa uppfattningar om homosexuella, bl a utifrån utseende och beteende bland företrädesvis homosexuella män. Innalas slutsatser, som även styrks i andra publikationer, är att kontakt med och kunskap om homosexuella påverkar attityder och affekter i en positiv riktning. Psykologer har även studerat mer konkreta effekter, såsom exempelvis hur homofobi bland vårdpersonal påverkar vården av homosexuella. Uppfattningen är att homofobi resulterar i sämre vård av homosexuella, främst i hiv- och aids-relaterade fall, men även mer generellt. I en nyskriven artikel presenterar t ex Christensen och Innala (kommande) resultaten av en undersökning bland sjuksköterskestudenter i Norge där internationellt erkända attitydmätinstrument i psykologisk forskning använts för att se kopplingar mellan attityder mot homosexuella, reaktioner mot homosexuella, homofobiskt beteende hos studenter samt religiositet. Det som särskiljer psykologisk forskning kring homofobi från andra samhällsvetenskapliga studier är dess metod. Enkelt uttryckt kan man säga att homofobi studeras utifrån en mer klassisk, naturvetenskaplig modell baserad på test av hypotetiska modeller, ofta med utgångspunkt i observationer, enkäter och experiment. Utmärkande för de flesta artiklar är att stort utrymme ägnas åt att redovisa just metod och tillvägagångssätt medan mindre ägnas åt att resonera kring utgångspunkter och slutsatser. Antaganden bygger ofta på tidigare forskning, som att homofobi reduceras genom kunskap och kontakt. Slutsatsen blir således att kunskapen och erfarenheten är liten och att det får negativa konsekvenser för homosexuella patienter. Även psykologin är påverkad av skiftet till att allt mer se på hur normer uppstår och vad avvikelser från normer gör med psykisk hälsa. Som exempel kan nämnas Sara Kimmel, en psykologidoktorand i USA som forskar på homosexuella mäns kroppsuppfattning. Kimmel har genom kvalitativa studier kommit fram 25 till att en negativ kroppsuppfattning hos homosexuella män oftast kan kopplas till homofobiska incidenter i personens liv, dvs tillfällen då man fått veta att ”en homosexuell man är inte en riktig man”. Ett annat exempel är den amerikanska forskaren Gregory Herek, som ofta citeras som en expert på homofobi. Herek har, som diskuterades ovan, alltmer övergått till begreppet sexuella fördomar (sexual prejudice) och till att studera socialpsykologiska förklaringar till fördomar snarare än fobier. Han har i sina senaste publikationer kommit att tala mer i termer av heteronormativitet. Camilla Kolms (2003) uppsats om att välja lesbiskhet av politiska skäl representerar en annan tradition inom psykologin, den som härrör ur en feministisk kritik av en obligatorisk sexualitet som alltid och endast formad genom Freuds berömda oidipuskomplex. Frågan om våld i samkönade relationer som ett uttryck för internaliserad homofobi är också något som psykologer ägnar sig åt och som på olika sätt utmanar en heteronormativ uppfattning om hur maktrelationer präglar relationer. Intressant internationell forskning som inte finns i Sverige är också studier av effekterna av homofobi och hatbrott bland homo- och bisexuella och hur den kollektiva rädslan för hatbrott formar psyket. Inte heller ser vi i Sverige så mycket av den mer populärvetenskapliga genren som tar upp hur homo- och bisexuella hanterar och kommer över traumatiska erfarenheter av homofobi. Sociologi och socialt arbete Historiskt sett har sociologer främst studerat homosexualitet inom ramen för studier av avvikelser. Den berömda Kinseyrapporten som på femtiotalet kartlade den amerikanska befolkningens sexualvanor och som presenterade vad man då ansåg vara revolutionerande resultat om hur stor del av befolkningen som haft homosexuella kontakter, fick stor inverkan på sociologiska studier av sexualitet. Sociologer har även studerat familjesystem och ideologier framgångsrikt och därmed tillfört viktiga bidrag till att synliggöra alternativa familjer. Sedan tidigt nittiotal finns en växande tradition av sexualitetsforskning inom den internationella sociologin, det finns sociologer som verkar inom Gay and Lesbian Studies och många som gärna använder sig av queerteoretiska ingångar. I Sverige finns få studier gjorda av sociologer, men Kerstin Sandell har skrivit en viktig C-uppsats om lesbiska kvinnor och deras förhållningssätt till den heterosexuella normen12. 12 Hanna Bertilsdotter skriver på en doktorsavhandling i sociologi om bisexualitet (se vidare hennes uppsatser och artiklar). 26 Utöver forskning om olika, företrädesvis utsatta, sociala grupper är den största uppgiften inom sociologin att utbilda socialarbetare för arbete med dessa. Det finns inom detta område lite forskning gjord på homosexuella som grupp än så länge, eller om homofobi inom detta område. Forskare utbildade i sociologi arbetar också ofta inom myndigheter som Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. I takt med att diskriminering och homofobi kopplas samman med folkhälsa kommer ny forskning på detta område. Socialstyrelsens utvärdering av bemötandet av homosexuella i socialtjänsten, som diskuteras vidare nedan, är ett exempel. Bland studenter ser man också en växande tradition av uppsatser som rör homosexuella, allt från attityder bland studenter och i litteratur, till synen på familj och adoption och till bemötandet av homosexuella i socialtjänsten, av familjerättssekreterare och andra liknande instanser (se vidare under C- och D-uppsatser). Juridik, rättsvetenskap och kriminologi Även om dessa ämnen skiljer sig från varandra i många avseenden har jag valt att lägga dem under samma rubrik, då de alla behandlar lagen och rättssystemet samt offer och förövare. Eftersom en stor del av denna forskning rör hatbrott och utgörs av olika rapporter från myndigheter, diskuteras den under andra avsnitt i rapporten (se homofobi och hatbrott ovan, samt myndighetsrapporter nedan). Lagen har stor betydelse inte bara för definitionen av homofobi och hatbrott, utan även för definitionen av sexuella avvikare, förövare och offer. Hetslagstiftning signalerar att brottsliga handlingar som motiveras av fördomar mot exempelvis personer med ”avvikande” sexuell läggning är ”allvarligare”. På samma sätt skulle, om sodomi var förbjudet i lagen, en signal sändas om att homosexualitet är kriminellt (se Weinstein och DeMarco 2004), medan partnerskapslagen, å andra sidan, erkänner samkönad kärlek. Liksom på området sexualiserat våld mot kvinnor har denna forskning växt fram på grund av att en politisk rörelse uppmärksammat och synliggjort en tidigare dold brottslighet. I den svenska forskningen är Eva Tibys (alla) banbrytande arbete kring hatbrott mot homosexuella (och numera HBT-personer) det mest betydelsefulla och genomgripande som gjorts inom detta område. Björklunds (2002) uppsats om mordet på Peter Karlsson analyserar ett exempel på hur homofobin i rättsväsendet ändå påverkar straffet för en handling som kan betraktas som ett hatbrott. Inom rättsvetenskapen finns Görel Granströms (2004a, b, c) pågående projekt om heteronormativitet i lagstiftning och rättsväsende och där finns även en del uppsatser. Internationellt återfinns en stor del av forskningen om hatbrott, dess konsekvenser och bemötande, inom dessa discipliner. Barbara Perry (2001) som nämndes i hatbrottsdiskussionen ovan är ett exempel. Här har jag dock valt att främst samla den svenska forskningen. Även queerteoretiker ägnar sig åt att analysera juridiska dokument och rättsliga processer. Som exempel kan nämnas Judith Butler (1997) och Janet Halley (1999) (se vidare ovan). Antropologi Antropologin var den första samhällsvetenskapliga disciplin som studerade sexualitet och homosexualitet under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Här väcktes tesen om att sexualitet och genus är kulturella konstruktioner som är föränderliga över tid och mellan kulturer. Antropologer har gjort mycket för studier av sexuell praxis, subkulturer, avvikelser samt stigmatisering och dess betydelse för samhällsstrukturer. På så vis har antropologer även varit viktiga i etablerandet av Gay and Lesbian Studies och queerteori. Antropologiska studier visar att synen varierar på sexualitet, genus och kropp samt vilken sexuell praxis som är godkänd, vilket också innebär att homofobi inte är ett universellt beteende utan i stället kan förstås inom ramen för en sociokulturell struktur. Antropologers jämförande studier av kultur och stat, nation och familj, modernitet och tradition, beskriver hur identiteter konstrueras, hur olika stater hanterar sexuella avvikelser, liksom hur kunskapsutvecklingen sett ut. Boellstorff visar t ex att i takt med moderniseringen av den indonesiska staten så tycks homo- och transfobi öka. Värt att uppmärksamma är också den kommande antologin Homophobias: Lust and Loathing across Time and Space (Murray, kommande) som är den första antologin som kritiskt analyserar de specifika sociala, kulturella och historiska förklaringar som finns till homofobi i olika kulturer. Nämnas kan också det arbete som lingvistiska antropologer gör kring språk och homofobiska diskurser (Cameron and Kulick 2003). I Sverige är många av de främsta heteronormativitetsforskarna antropologer. Don Kulick, (1996) som ofta sägs ha introducerat queerteorin i Sverige, ska särskilt nämnas här, liksom Fanny Ambjörnsson (2004), men även Ulrika Dahl (2004). Etnografiskt baserade studier av homofobins uttryck har dock inte bedrivits av svenska antropologer. Etnologi Liksom sin systerdisciplin, antropologin, har etnologi länge fokuserat på konstruktioner av sexualitet. Forskningen koncentreras oftast till Sverige. Folklivsforskare skildrar gärna meningsskapande ritualer och processer. På senare år har allt fler kommit att intressera sig för heteronormativitet och en hel del intressant maskulinitetsforskning kommer inom detta område, såsom exempelvis Jesper Fundbergs (2003) avhandling om fotboll, som bl a diskuterar hur homofobiska uttryck används för att maskulinisera pojkar. Här finns även Ingeborg Svenssons (2003) studier av bögars begravningsritualer som skildrar hur en stigmatiserad grupp ritualiserar döden, särskilt förknippad med hiv. Pia Lundahls (1998, 2001) arbete kring lesbisk identitet har varit betydelsefullt, och även där ingår hanterandet av utanförskap som en central del. Lena Martinssons (1997) studier av hur bilden av heterosexuell kärlek konstruerar kön är väsentliga inom en växande heteronormativitetsforskning. Övergripande kan sägas att inom detta område finns forskning som främst behandlar heteronormativitet och dess konstruktion och ingen som behandlar homofobi eller hatbrott i sig. Historia och idéhistoria Historiker och idéhistoriker ägnar sig åt att försöka se hur institutioner förändras över tid – inklusive sexualitet, läggning, genus mm. Där kan vi se att identitet är föränderligt över tid och att det finns en direkt koppling mellan de institutioner i samhället som har makt att benämna, som sjukvård, rättssystem, familj etc, och erfarenheten av avvikelse. Inom ämnet historia finns flera av Sveriges främsta forskare på homosexualitet: Arne Nilsson, Svante Norrhem och Jens Rydström. Deras betydelsefulla och inflytelserika studier av homosexuellas livssituation och erfarenheter inte bara speglar en osynliggjord historia, utan visar även hur ett heteronormativt modernt samhälle växt fram. Sara Edenheims pågående arbete (se 2000) om konstruktioner av kön i medicin och juridik kan bli väsentligt för förståelsen av hur avvikare stigmatiserats under 1900-talet. Lena Lennerheds (1994) arbete om svensk sexualdebatt är ett viktigt bidrag för att förstå synen på och konstruktionen av den sunda heterosexualiteten i relation till svensk modernitet. Internationellt finns studier av homofobins historia såväl i USA (Fone 2000) som i Europa. Viktiga verk är Sibalis (2002) studier av homofobi under Vichytiden i 27 Frankrike, och Graus (1993) bok om homosexuella och förintelsen. Idéhistorikern Daniel Wickbergs (2000) arbete om den kulturella historien bakom idén om homofobi är också värt att uppmärksamma. Del III: Tematiska studier Inledning Under denna rubrik har jag i bibliografin placerat forskning och studier utifrån teman snarare än akademiska discipliner. Syftet är att det ska vara lättare för läsaren att hitta referenser till specifika frågor. Majoriteten av den forskning som här diskuteras är utförd på uppdrag av någon statlig myndighet. Med utgångspunkt i min analysmodell av kunskapsproduktionens mekanismer och dynamiken mellan rörelse, forskning och stat, tycker jag mig se tydliga mönster i hur denna forskning uppkommer. Den illustrerar det jag ser som en övergripande tro på kunskapsproduktionens betydelse för samhällelig förändring. Enkelt uttryckt kan processen beskrivas på följande sätt: I takt med en allt tydligare HBT-aktivism och att HBT-personer syns i media synliggörs också homofobins uttryck och former i olika delar av samhället. Den politiseras. Genom antidiskriminerings- och hatbrottslagstiftning samt upprättandet av HomO och t ex Forum för levande historia läggs alltmer kraft på att synliggöra diskriminering och bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter. På så sätt legitimeras denna politisering. Samtidigt som HBT-frågor allt mer ses som rättvisefrågor (som exempelvis HBT-personers möjlighet att ingå partnerskap och äktenskap, bilda familj, vara ”ute” på jobbet osv) beskrivs homofobi ibland som intolerans. Tendensen är dock främst att homofobi alltmer beskrivs och betraktas som en brist på kunskap i majoritetssamhället. Genom att homofobi och hatbrott är kränkningar av mänskliga rättigheter och dessutom rättvise- och demokratifrågor blir det allt viktigare att kartlägga och inhämta kunskap om hur verkligheten ser ut för de drabbade samt hur den ska kunna förbättras. Sett ur statens perspektiv kan homofobi tolkas ur ytterligare en rad perspektiv, t ex som en folkhälsofråga – något som påverkar den del av befolkningen som är homosexuell och som strider mot folkhälsomålen. Homofobi kan med fördel ses i ett samhällsekonomiskt perspektiv; det kostar pengar i form av vård, fängelseplatser, ohälsa, arbetslöshet, sjukpenning, osv. Det kan också ses som en demokratifråga och därmed som grundläggande för samhället i stort. Motiven för att studier ska 28 göras av offentliga uppdragsgivare kan därmed ses som resultat av en politisering och ur ett samhällsekonomiskt och politiskt perspektiv. Den svenska forskning som allra tydligast faller inom ramen för de områden som efterfrågas i denna inventering och med de utgångspunkter som uppdraget har, är alltså vad jag kallar beställningsforskning. Med andra ord: forskning som beställts och finansierats av statliga myndigheter. Detta är naturligtvis en konsekvens av den intima kopplingen mellan forskning och stat i Sverige. Det är också, sett ur ett forskarperspektiv, en av de få möjligheter att få finansiering för forskning, då de oberoende medlen (t ex från Vetenskapsrådet) är begränsade. Huruvida och på vilket sätt uppdragsgivarna styr vad som sägs och görs är svårt att bedöma, men det är tydligt att forskningen drivs av ett slags nyttoaspekt och att det ofta finns tydliga frågeställningar och avgränsningar. En mer fristående genus- och sexualitetsforskning är önskvärd som komplement, för att på så vis få fler begreppsliga och teoretiska diskussioner kring frågor som identitet, maktstrukturer, idéhistoria, social förändring, globala kulturströmningar och internationell lag. Dessutom borde all denna satsning på kunskap som lösningen på de problem som homofobi, hatbrott och heternormativitet anses utgöra också studeras som ett sociokulturellt fenomen. I nedanstående avsnitt sammanfattas huvudteser inom de områden litteraturen grupperats under i bibliografin, med sammanfattningar om de olika områden jag grupperat litteraturen under, i förhoppningen att den ska vara lätt att hitta i bibliografin för referens till specifika frågor. Ordningen är för enkelhetens skull alfabetisk. Arbetsliv Forskning kring homo- och bisexuella i arbetslivet bedrivs främst genom två instanser: Arbetslivsinstitutet samt de arbetsmarknadspolitiska utvecklingsprojekt som finansieras av EU, arbetsgivare och fackföreningar. Homo och bisexuella i omsorgen och Normgivande mångfald är två Equal-projekt som förutom forskning genomförd av ALI (Homo och Bisexuellas Arbetsvillkor) också finansierat en studie som gjorts av Jämställdhetscentrum i Karlstad (Forsberg m fl 2003). Dessa två är de största som gjorts hittills. Den senare utgår från en socialkonstruktivistisk tradition, i detta fall inom ämnena sociologi och kulturgeografi, och betonar könsmaktsstrukturens betydelse för kvinnors och mäns upplevelser av homofobi. I studier som rör arbetsplatser, liksom de som rör möten med offentliga institutioner, t ex sjukvård, socialtjänst, tenderar man att dra slutsatsen att det största problemet är okunskap om homosexuellas livssituation och behov snarare än uttrycklig homofobi. Dessa studier baseras på enkäter och de samhällsvetenskapliga analysverktyg som olika myndigheter använder för sina studier av hur genomsnittsmänniskor i allmänhet lever. Utgångspunkten för exempelvis Arbetslivsinstitutets studie (Bildt 2003, 2004) handlar om homo- och bisexuellas hälsa i allmänhet och deras hälsa i arbetslivet i synnerhet. Motivet är en önskan om att förbättra deras situation. Attityder och föreställningar är vad som lyfts fram och man söker se mönster i relation till yrkestillhörighet och genus. Bland annat så konstaterar man att heterosexuella män och kvinnor skiljer sig åt i attityder till homosexuella och att heterosexuella män generellt har mer negativa attityder. Forsberg m fl (2003) ger en detaljerad forskningsöversikt över studier gjorda såväl nationellt som internationellt på ämnet homosexuella och arbetslivet, och tar även upp både homofobi och heteronormativitet. Rapporten ger en genomgång av forskningsläget samt en presentation av en pilotstudie baserad på 15 djupintervjuer. Det är i huvudsak samma rapporter och författare som citeras i arbetslivsforskningen och man använder sig av liknande metoder: enkäter, snöbollsurval, intervjuer och fokusgrupper. Ofta intervjuas samma nyckelpersoner inom de kända organisationerna. Resultatet blir ett slående entydigt konstaterande om kunskapens betydelse för förändring och en tes om att med mer kunskap om homosexuellas livssituation, mer öppenhet från homosexuella, och mer uppmärksamhet på de specifika villkor som homosexuella lever under, så kan homofobi förebyggas. Carina Bildts forskning visar att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors syn på homosexualitet, samt mellan hur homosexuella män och kvinnor uppfattar kränkande kommentarer kring homosexualitet på arbetsplatsen. En intressant bieffekt av denna forskning är att det blir tydligt att när kön används som analytiskt instrument utifrån en normativ uppfattning om vad kön är, blir forskningen en del i att upprätthålla en tes om kvinnors och mäns avsevärda skillnader. Familj Att begreppet familj är så intimt kopplat till den patriarkala heterosexuella kärnfamiljen har i allmänhet medfört att homosexuella familjeband inte erkänts förrän nyligen. Den mest omfattande forskning som finns kring ”homofamiljer” är SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer. Denna statliga utredning låg till grund för den nya lag som tillåter homosexuella att prövas som adoptivföräldrar och kan läsas som en illustration av hur heteronormativa idéer om familj och föräldraskap strukturerar både lagstiftning och den forskning som ska få den i stånd. Det övergripande angreppssättet i utredningen är att lyfta fram forskning som visar att homosexuella är ”lika bra” föräldrar som heterosexuella och att barnen blir ”normala” – dvs inte homosexuella i större utsträckning än genomsnittet. Det är rimligt att tänka sig att mer forskning kring hur homosexuella familjer bemöts i barnomsorg, föräldravård, skola och så vidare kommer att vara önskvärd, dels i takt med att fler homo- och bisexuella utnyttjar den nya lagstiftningen, dels med tanke på att lagstiftningen nu genererat mer uppmärksamhet kring de alternativa familjer som naturligtvis redan finns. Internationellt finns mycket forskning gjord på alternativa familjeformer, inte minst inom antropologin, men denna forskning ligger utanför inventeringens ramar. Folkhälsa Under denna rubrik återfinns främst rapporter som studerar livsvillkor och hälsa i vidare bemärkelse. Statens folkhälsoinstitut är den främsta uppdragsgivaren. Rapporten om homosexuellas hälsa skriven av Heinz Spira (2003) är ett tydligt exempel på den kunskap som finns på detta område och en god illustration av hur kunskapsprocessen går till. Utifrån målen för folkhälsan är utgångspunkten att det finns en dold, ibland omedveten, men dock oacceptabel behandling av homosexuella och att detta är en form av diskriminering. Att motverka fördomar, negativa attityder och felaktiga begreppsbildningar ska ske genom ökad kunskap om homosexualitet och homosexuellas situation. Kunskapen ska omsättas i utbildningsinsatser, främst för myndighetsutövande personal. Rapporten består av en sammanfattning av tidigare forskning om homofobi och hatbrott, en rapport om en attitydundersökning kring homosexualitet samt de kunskapshöjande seminarier som genomförts och sponsrats och vad de kulturella, forskningsmässiga och övriga stödinsatserna givit. Folkhälsoinstitutets rapporter utgör ofta utmärka underlag för en inblick i hur frågeställningarna formuleras och politiken genomförs. 29 Folkhälsoinstitutet påbörjade under 2004 en stor undersökning om HBT-personers hälsa. Från detta projekt finns ännu ingen dokumentation såvitt jag vet. Rapporten ska lämnas till regeringen under 2005 13 . Försvarsmakten Krister Fahlstedts studie av attityder mot homosexuella inom försvarsmakten faller på många sätt inom ramen för studier av arbetslivet. Det är den enda som genomförts i Sverige. Motivet var lagen mot diskriminering på grund av sexuell läggning som kom 1999. Studien är ett försök att se skillnader och likheter med exempelvis den amerikanska hållningen “don’t ask, don’t tell” (dvs en hållning som utgår från att homosexualitet accepteras så länge man inte talar om den och inga frågor ställs). I studien undersöks också om maskuliniseringsprocessen inom försvaret kan tänkas vila på heteronormativa grundvalar. Fahlstedt konstaterar att diskriminering och trakasserier av homosexuella förekommer. En av slutsatserna är att öppenhet och kunskap skulle göra att fler vågade komma ut. Fahlstedt ger ett antal förslag på åtgärder. Bland dem finns en uppmaning att ledare aktivt ska ta ställning för homosexuella, att man ska utarbeta en handlingsplan och delta med observatörer på RFSL: s möten. Dessutom behövs djupare forskning om attityder och erfarenheter hos anställda, menar han. Janet Halleys (1999) verk om den amerikanska försvarsmaktens inställning till homosexualitet diskuterar hur normer och avvikelser skapas i retorik, policy, och handling. Även queerteoretikern Judith Butler använder i boken Excitable Speech (1997) den amerikanska försvarsmaktens “don’t ask, don’t tell”-policy som ett exempel på hur identitetspositioner konstrueras i språkbruk. Båda menar att försvarsmaktens resonemang i dessa frågor och den uppmärksamhet denna policy fått också får stor genomslagskraft för synen på homosexualitet och dess innebörd och betydelse i samhället i stort. Idrott Idrottsvärlden är en arena där genus- och sexualitetsnormer konstrueras och upprätthålls. Internationellt finns mycket forskning gjord kring homofobi inom idrottsvärlden och bibliografin innehåller ett urval av artiklar från det senaste decenniet. Mycket kommer ur feministisk och queerteoretisk tradition och kopplingar mellan sexism, rasism, och homofobi inom idrotten görs i många av dem. Området är mångsidigt 13 källa: www.fhi.se samt www.regeringen.se 30 – allt ifrån homofobiska bemötanden på idrottslektioner, i omklädningsrum och i rekrytering, till hur homofobiska uttryck används inom sportjournalistik och retorik. Trots att debatten intensifierats under senare år finns lite gjort i Sverige. Den norska idrottsforskaren Kari Fasting (1999) är den enda referens jag hittat till en studie av homofobi inom idrotten som publicerats i Sverige. Etnologen Jesper Fundbergs (2003) avhandling om heteronormativitet och konstruktionen av maskulinitet i fotbollsvärlden är också nämnvärd. Kyrka och religion I den internationella forskningen finns en hel del gjort på kopplingar mellan religion och homofobi. Homofobiska uppfattningar förklaras ofta med hänvisning till religiösa texter. Utöver den stora populärvetenskapliga självhjälpsorienterade litteraturen som inte ingår i denna inventering finns även t ex antropologisk forskning som studerar kopplingar mellan religion och homofobi (Boellstorff kommande). Inom den psykologiska homofobiforskningen har det också bedrivits studier om korrelationen mellan religiös tro och homofobi (t ex Fischer m fl 1994, Plugge-Foust och Strickland 2000). Historikern Jens Rydström (2004) påpekar att svenska kyrkans inställning förändrats från diskussioner om förhållningssätt till ”de homosexuella” som grupp utanför kyrkan (Fagerberg 1974) till att röra homosexuellas position inom kyrkan (Nilsson 1988). Den första omfattande antologin om homosexualitet och kyrkan utgiven i Sverige kom 2000 (Reimers och Lindström, red 2000). I bidragen, som är både teologiska och etnologiska, analyseras såväl bibliska texter som institutionen i sig. Den övergripande tesen är att det är kyrkan som institution som är homofobisk, inte den kristna läran. Det finns även en diskussion kring de kristna rörelser som försöker ”bota” homosexuella (Gårdfeldt 2000). Skola och utbildning Forskning kring homofobi och heteronormativitet i skola och utbildning behandlar en rad olika teman, bemötande av och attityder bland studenter, kursinnehåll och arbetsförhållanden för HBT-personer inom skol- och universitetsvärlden. I Sverige har några viktiga undersökningar gjorts på senare år. På grundskole- och gymnasienivå har Värdegrundscentrum vid Göteborgs universitet genomfört en nationell attitydundersökning som visar att kränkning på grund av sexuell läggning och med användande av sexuella glåpord är vanligt förekommande på högstadiet och gymnasiet. Mika Nielsen (2004) har på uppdrag av universitet i Lund genomfört en intervjustudie med homo- och bisexuella studenter. I en mer queerteoretisk tradition (där fokus ligger på konstruktionen av heteronormativitet) kan nämnas Olsson och Olssons (2004) antologi I den akademiska garderoben där essäer beskriver heteronormativa utgångspunkter i forskning, kränkande särbehandling av homo- och bisexuella studenter och normativiteten inom olika utbildningar och tankesätt. Antologin innehåller också texter om homorörelsens historia, queerbegreppets betydelse, osv. Internationellt finns liknande men mer omfattande forskning gjord på homosexuella lärares upplevelser. Man har också forskat kring attityder i skolan. En kanadensisk on-line tidskrift kallad Canadian Journal of Queer Studies in Education är under uppbyggnad. Den kan bli en bra resurs för forskning om utbildningsfrågor. Under 2004 påbörjade Eva Reimers ett forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet som går under namnet Den självklara heteronormativiteten – skolan som plats för sexualitets- och könskonstruktion. Socialtjänst och vård Forskning på detta område görs främst av statliga myndigheter och institutioner. Kunskapen är ännu relativt begränsad i Sverige – det finns mycket lite utöver några rapporter och studentuppsatser (se vidare under myndighetsrapporter). Gerd Röndahls uppsats om attityder till homosexuella patienter har uppmärksammats. Folkhälsoinstitutet håller för närvarande på med en omfattande studie av homosexuellas hälsa, där man bl a ska analysera bemötandet i vården (se vidare under folkhälsa). Våld i samkönade relationer Internationell forskning om våld i lesbiska relationer (Kaschak 2002) anger homofobi och isolering som en viktig faktor som bidrar till att våld i samkönade relationer uppstår. Den forskning som finns visar att våld i samkönade relationer är minst lika vanligt som i heterosexuella relationer, men att risken för utsatthet kan vara ännu större. En förklaring är att homofobin i samhället gör relationen till ett slutet system, en annan att man inte vill komma ut i möte med t ex vård eller rättsliga instanser. Den internationella forskningen på detta område är långt mer gedigen än den som hittills gjorts i Sverige. Svensk forskning kring våld i intima relationer har ökat de senaste decennierna men har nästan uteslu- tande handlat om våld i heterosexuella relationer14. Den tröga kunskapsutvecklingen kring samkönat partnervåld ses ibland som ett (mer eller mindre oavsiktligt) resultat av hur området präglats av en radikalfeministisk analys av sexualiserat våld som knyter den enbart till en (heterosexualiserad) strukturell könsmaktsordning och därmed osynliggör våld i samkönade relationer. Den kunskap som finns om mäns våld mot kvinnor springer dessutom ur kvinnojoursrörelsens arbete och där har såväl utgångspunkter som strategier främst gällt kvinnor som utsätts för våld av män. Denna kunskap har fått stort inflytande över jämställdhetspolitikens fokus på sexualiserat våld som en av de viktigaste frågorna. Resultatet av dessa kopplingar är att svensk forskning kring sexualiserat våld, inklusive prostitution och pornografi, är heteronormativ. Sällan analyseras eller beaktas alltså sexualiserat våld i samkönade relationer, homosexuell eller transsexuell prostitution, eller den utsatthet som uppstår i dessa situationer. Utöver den praktiska kunskap som finns hos handläggare och kuratorer inom olika organisationer, pågår dock forskning om våld i samkönade relationer bl a av Ulrika Stjernqvist och Carin Holmberg vid Centrum för Genusstudier på Stockholms universitet. Det kan noteras att kunskapsnivån om våld i samkönade relationer är större i den internationella forskningen, då man inte alltid och enbart utgår ifrån radikalfeministiska tankegångar om det sexualiserade våldet som det yttersta uttrycket för en patriarkal ordning. Ett gediget teoretiskt och empiriskt arbete kring våld i samkönade relationer saknas alltså ännu i Sverige. Del IV: Myndighetsrapporter, utvärderingar och beställningsforskning Mycket av den forskning som finns kring homofobi och hatbrott i Sverige har gjorts på uppdrag av olika myndigheter – som Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Brottsförebyggande Rådet. Homofobi påverkar homosexuellas hälsa och det ligger därmed i samhällets intresse att försöka förstå homofobi, dess ursprung, utsträckning och innehåll. Behovet av kunskap på detta område växer i takt med politiseringen av homosexuellas rättigheter, det ökade synliggörande av homosexuella, antaganden av anti-diskriminerings14 Se t ex Lundgren, Eva, Gun Heimer, Jenny Westerstand och AnnMarie Kalliokoski (2001) Slagen Dam. Mäns våld mot kvinnor i det jämställda Sverige. En omfångsundersökning. Brottsoffermyndigheten, Umeå. 31 policys samt genom den ökande kritiken av heterosexism och heteronormativitet. Säkerhetspolisen (SÄPO) har sedan 1997 sammanställt årsrapporter om brott mot rikets inre säkerhet. Dessa utgör statistiskt underlag för många studier och utbildningsinsatser. Utgångspunkten är av förklarliga skäl lagstiftning, eftersom homofobiska och rasistiska brott kränker medborgares mänskliga rättigheter och därmed utgör en fara för rikets inre säkerhet. SÄPO har också statistik på kopplingar mellan brottslighet och extrema rörelser, såsom den s k vit makt-rörelsen som ofta uttrycker homofobiska åsikter och handlingar. Antalet anmälda brott är vad som ligger till grund för statistiken. Rapporterna visar att antalet brott med homofobiska inslag ökar. Dock är det få av de anmälda brotten med homofobiska motiv som har en koppling till vit makt-miljön. Sammanfattningsvis visar SÄPO:s rapporter att våldet minskade under 2000 men att det med uttalat homofobiska inslag ökade. Under 2001 ökade det homofobiska våldet men kopplingen till vit makt minskade. Våldet fortsatte att öka under 2002 och 2003 och då även kopplingen till vit makt, även om denna inte dominerar. Kopplingarna till vit makt-miljön varierar alltså från år till år. Allmän rädsla och intolerans förekommer som motiv liksom religiöst och ideologiskt motiverad brottslighet med homofobiska inslag. Den betydande ökningen tolkas delvis som att anmälningsbenägenheten har ökat. För att kunna kartlägga både anmälningsfrekvens och antal brott är SÄPO:s statistik över hatbrott viktig. Mörkertalen för hatbrott är dock stora, anser SÄPO. Analys av hur dessa rapporter och denna statistik blir en del i en diskurs om homofobi och dess uttryck är ännu så länge begränsad i Sverige. I SÄPO:s egen dokumentation finns ingen direkt analys av skillnader mellan olika sorters brottslighet och offer. Deras statistik kan lätt bli central i konstruktionen och upprätthållandet av två fasta positioner: offer och förövare (i det allmänna medvetandet ofta synonymt med ”HBTperson” och ”högerextremist” i detta fall). Karin Lönnheden och Lena Schelin har för Brottsförebyggande Rådets räkning gjort en uppföljning av rättsväsendets insatser mot hatbrott (2002). Utöver noggrann analys av statistik över hur brottslighet med hatbrottsmotiv bemötts, utretts och dömts, och huruvida straffskärpningsprincipen övervägts, analyserar de också kunskapen om hatbrott hos samtliga instanser inom rättsväsendet. Bl a framkommer att endast 8 procent av anmälda hatbrott leder till åtal. Brottsförebyggande arbete ses delvis som kompetenshöjning 32 hos rättsväsendets instanser. Lönnheden och Schelin betonar vikten av att arbeta med attityder och etiska frågor inom organisationer och förespråkar även nära relationer mellan minoritetsorganisationer och rättsväsende för att motverka ömsesidiga fördomar. Socialstyrelsen har också, som nämndes ovan, kommit med en rapport om bemötandet av homo- och bisexuella där man konstaterar att det största problemet är avsaknad av kunskap snarare än öppen homofobi. Med andra ord, socialtjänsten utgår ifrån heteronormativa föreställningar om människors livssituation och familjebildning. Diskriminerande särbehandling, kränkande eller nedlåtande uttalanden, bristande observans, tafatt beteende och överproblematisering är de olika uttrycksformer som homofobin och heteronormativiteten kan ta sig i socialtjänsten, enligt denna rapport. En dimension som tas upp (liksom i ett antal uppsatser) är att homofobiska och heteronormativa utgångspunkter kan resultera i att socialtjänst och rättsväsende inte uppmärksammar våld i samkönade relationer. Forum för levande historia och Brottsförebyggande Rådet kom hösten 2004 med Intoleransrapporten (Ring och Morgentau 2004) som är en omfattande kartläggning av antisemitiska, islamofobiska, homofobiska och främlingsfientliga tendenser bland ungdomar. Där konstateras bl a att intoleransen kan kopplas till social status, utbildningsgrad och klasstillhörighet hos ungdomarna och deras familjer. Denna slutsats ligger därmed helt i linje med en tes om att intolerans liksom homofobi är en kunskapsfråga. Det står klart att även denna nyskrivna rapport saknar en diskussion av genusavvikelser och transsexualitet. Del V: C- och D-uppsatser Att döma av de uppsatser som granskats för denna rapport kan det generellt sägas att C- och D-uppsatser inom de områden som behandlas här skrivs på institutioner där forskning bedrivs (och därmed, får man förmoda, uppmuntras) på området, och/eller av studenter med eget aktivt intresse för frågorna utifrån personliga erfarenheter och/eller engagemang. Antalet uppsatser ökar stadigt, delvis på grund av att genusvetenskapen blir allt mer utbredd och kan leda till magisterexamen på flera institutioner, men även på grund av att heteronormativitets- och queerteoretiska tankegångar får allt mer fäste inom flera humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Inom kriminologi och juridik finns ett par uppsatser som är värda att omnämna särskilt, för det första de som rör våld i samkönade relationer (Andersson 2000, Jungström 2001), eftersom denna forskning fortfarande är begränsad i Sverige och för det andra de som rör hatbrott och våld mot HBT- personer. Gunnar Björklunds (2002) analys av mordet på hockeyspelaren Peter Karlsson är exempelvis en uppsats som ofta används och citeras, likaså Hanna Hjorts (2001) analys av homosexuella brottsoffers rättsliga ställning. Ett antal viktiga uppsatser har också skrivits på ämnet bisexualitet, bl a av Hanna Bertilsdotter (2000, 2001) och Anna Adeniji (2001). Idag finns ingen systematisk databas för uppsatser som faller inom ramen för denna kunskapsinventering, även om både Folkhälsoinstitutet och HomO länge har samlat relevanta uppsatser. På Jan Magnussons hemsida nämns också många, men det är önskvärt att en nationell och lättillgänglig databas upprättas för att på så sätt underlätta vidare forskning och kunskapssökning inom detta växande område. Slutreflektion: Kunskap som drivkraft för förändring ”Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör”, skriver historikern Jens Rydström (2004:58) när han i en nyutgiven antologi sammanfattar svensk HBT-politik och -rörelse de senaste femtio åren. Rydströms ord skulle kunna användas för att beskriva ett politiskt och forskningsmässigt skifte det senaste decenniet. Forskningen på de ämnen som denna inventering avser har på ett övergripande plan förändrat sin inriktning. Numera ser man inte bara homofobi som ett extremt uttryck utan lägger mer vikt vid att förstå hur övergripande normer och attityder möjliggör homofobi. Som tidigare betonats används homofobi inte på något enhetligt sätt i forskningen. Generellt kan man säga att utgångspunkten är populärvetenskaplig, allmängiltig eller juridisk på samma gång. Främst betonas uttryck för diskriminering eller brott på grund av sexuell läggning som ett brott mot mänskliga rätttigheter eller svensk lag. Samtidigt visar forskning om arbetsmiljö, vård, omsorg osv att okunnighet om homosexuellas livsvillkor och situation liksom heteronormativa utgångspunkter i bemötanden också kan upplevas som uttryck för homofobi. Det finns därmed en spänning mellan kunskap om och bekämpning av lagbrott och en tes om att normer måste ifrågasättas för att verklig förändring ska ske. Som en röd tråd genom forskningens slutsatser finns uppfattningen om behovet av kunskap. Paradoxalt nog innebär detta att ansvaret läggs på enskilda homosexuella att ”komma ut” och på intresseföreningar för homosexuella att fortsätta bidra med den relevanta kunskapen och organisera de egna leden så att de känner till sina rättigheter. Sett ur ett queerteoretiskt perspektiv kan vi säga att innebörden av homosexuell liksom av alla identitetskategorier förändras över tid. Den mening vi tillskriver identitetskategorier förändras också. Likaså har begreppet homofobi och inte minst kategorin homofob en ”case history”, för att tala med Foucault. Inom forskningen ser vi hur homofoben gått från att klassificeras som ”sjuk” till att numera beskrivas som en människa med en viss sorts attityder. Attityderna förklaras ofta bero på okunnighet. Detta kan betraktas som ett samhällspolitiskt framsteg. Homofoben som ignorant snarare än sjuk utmanar en mer statisk och deterministisk uppdelning i sjuka och friska, normala och avvikare. Det finns i Sverige en tradition av optimistisk övertygelse kring möjligheten att genom upplysning förändra befolkningens inställning. Det kan vara på sin plats i denna slutreflektion att notera att vi på sikt kommer att behöva forskning som analyserar vad kunskapsstrategin eller upplysningsprojektet får för effekter – om de motverkar homofobi eller förändrar heteronormativitet i någon större utsträckning. I takt med att allt större vikt läggs vid kunskap kommer det också att bli viktigare att kritiskt granska den bild som ges av såväl homosexuella som homofobi. Forskning som reder ut begrepp, analyserar dess historia och användning samt granskar hur de förstås och tolkas, är av högsta vikt. Själva innebörden i diskriminering liksom vad som upplevs som kränkande är inte heller stabilt eller enhetligt, visar flera studier. Empirisk forskning om attityder och upplevelser måste därför kompletteras med en fortsatt diskussion av hur själva politiseringen av identitetskategorier, begrepp och förklaringsmodeller påverkar såväl empiri som tolkning. Flera forskare visar att det inte är självklart att arbete för att motverka homofobi nödvändigtvis underminerar heterosexism, dvs den politiska och kulturella ideologi som genomsyrar samhället och som generellt förnekar, underordnar och stigmatiserar ickeheterosexuella beteenden, identiteter och relationer. Forskning som i stället tar sin utgångspunkt i en analys av heteronormativitet är därför viktig, då den flyttar fokus från den avvikande och utsatta till studier av de mekanismer som genererar och befäster normalitet. Feministiska teoretiker som Judith Butler (1999), Eve Kosovsky Sedgwick (1990) och Janet Halley (1999), 33 liksom svenska forskare som Tiina Rosenberg (2002), Fanny Ambjörnsson (2004) och Don Kulick (1996) har visat hur avvikare blir centrala i upprätthållandet av normen. Homosexualitet och heterosexualitet är beroende av varandra och homosexualiteten upprätthåller heteronormativiteten. I en samhällsvetenskaplig och humanistisk tradition av genus- och sexualitetsstudier som är influerade dels av Foucaults maktbegrepp och ingående studier av diskurser och institutioner, dels av Judith Butlers teorier om kön och subjekt och postkoloniala studier av sexualitet och ras, är det inte längre möjligt att helt utan reflektion studera en grupp och dess attityder. I stället beskrivs maktordningar, identitetsprocesser och förändring. Homofobi och hatbrott är skamstrategier (se Warner 1999) och som sådana verkar de effektivt för att såväl ena en grupp (både de utsatta och de som utsätter) som att prägla individuella liv. Den massmediala uppmärksamhet som hatbrott ofta får bidrar till att skapa en rädslans geografi och en uppfattning om vilka som är de farliga: främst en grupp extremister, såsom vit makt-sympatisörer. Homofobiska åsikter och utförande av hatbrott blir därmed i sig utmärkande för en viss grupp. Betoningen på behovet av ökad kunskap och tron på att kunskapen genererar ett bättre samhälle passar som hand i handske med den sociala ingenjörskonst som präglar svensk politik. Övertygelsen om att kunskap driver utvecklingen, att upplysning leder till förändring och att den stora majoriteten är påverkbar andas optimism och rationalitet, samtidigt som forskning visar att våldet och homofobin inte tycks minska. När homofobi och hatbrott ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv – exempelvis när det kan kopplas till ohälsa – blir det dock tydligt att forskningen i sig också har politiska motiv. Det ”intoleranta samhället” kostar pengar (för att citera den senaste rapporten från Forum för levande historia och Brottsförebyggande Rådet). Samtidigt är det viktigt att fortsätta problematisera förklaringsmodeller som tenderar att reproducera normer. Intoleransrapporten (Ring och Morgentau 2004) visar exempelvis att ungdomar med ”lägre social bakgrund”, med lågutbildade föräldrar, och dåligt fungerande familjer är mer intoleranta. Sett ur ett queerteoretiskt och intersektionellt perspektiv blir det där viktigt att fundera på hur värderingar formas och vems värderingar som anses vara ”toleranta”. Risken blir annars en fortsatt uppfattning att avvikare är de som har fel åsikter och är i störst behov av kunskap. Om vi utgår från att kunskap saknas snarare än att det rör sig om att den som finns behöver synliggöras och 34 användas, kan vi se att mer empirisk forskning behövs inom i stort sett alla områden nämnda i denna inventering. Vidare, menar jag, behövs forskning kring vardagshomofobi och -heterosexism, forskning kring språkbruk och diskurser, massmediala och populärkulturella representationer kring internaliserad homofobi och dess konsekvenser för homosexuella, forskning kring våld i samkönade relationer, samt, inte minst, en mer nyanserad och intersektionell analys av hur olika positionerade grupperingar inom HBT-samhället upplever homofobi. Forskning kring och analys av icke-svenskfödda HBTpersoners upplevelser och erfarenheter av homofobi och hatbrott är bristande, liksom analys av transpersoners erfarenheter. Det kan där finnas en poäng att använda HBT-begreppet i större utsträckning. Jens Rydström menar att det är en politiserad markering av att både genus- och sexualitetsanalys är viktiga i dagens samhälle. Sammanfattning av forskningsbehov Här följer avslutningsvis en sammanfattning av några av de luckor och behov som uppmärksammats i inventeringen och som nämnts löpande i ovanstående avsnitt. • Forskning om den svenska kontexten som likt den amerikanska bör utgå från intersektionell analys, dvs att man undersöker hur homofobi och hatbrott uppstår i skärningspunkter mellan olika maktordningar och normer, hur det är kopplat till sexism och rasism. • Kvalitativ, empirisk forskning kring hur olika grupper av HBT-personer upplever homofobi, särskilt de som även är utsatta på andra sätt än enbart genom sin läggning. • Studier av hur homofobiskt och heteronormativt språk konstrueras och används. • Idéhistoriska studier av hur begreppen homofobi, hatbrott och heteronormativitet utvecklats och använts i Sverige. • Utvärderingar av effekterna av de kunskapshöjande strategier som olika aktörer, inklusive HomO, Forum för levande historia samt fackföreningar bedriver. • En databas för akademiska uppsatser på områdena homofobi och heteronormativitet för att underlätta vidare forskning och kunskapssökning. • Genus- och sexualitetsforskning som är oberoende av samhällsekonomiska och sakpolitiska mål såsom hälsa, arbetsliv osv. 36 Från hatbrott och homofobi till heteronormativitet och intersektionalitet En kunskapsinventering och situering av forskning 37 Introduktion och bakgrund till bibliografin Syfte, avgränsning och metod för arbetet med bibliografin diskuteras i rapporten. Inventeringen är indelad i tre huvudavsnitt i syfte att 1) belysa en begreppslig historia samt hur kunskapsområdet växt fram inom och över olika discipliner och 2) vara lättöverskådlig och brukarvänlig utifrån olika behov. Först grupperas forskningen utifrån de nyckelbegrepp som inventeringen avser, dvs homofobi, hatbrott, samt heteronormativitet. Dessa har kompletterats med referenser till relaterade begrepp som är av relevans för området. Del två av bibliografin redogör för forskning med utgångspunkt i akademiska discipliner. Del tre är indelad i teman utifrån sakfrågor, såsom arbetsmarknad, hälsa och så vidare. I vissa fall kommenteras källorna med sammanfattningar av övergripande argument. Motiveringen till kommentarerna är följande: 1) att de utifrån forskarens analytiska ramverk och bedömning har framstått som särskilt intressanta sett i relation till den totala insamlingen och därmed värda att uppmärksamma eller 2) att de är typiska för en viss förståelse av ett begrepp eller forskningstradition. Detta ska dock inte tolkas som att de okommenterade källorna inte är viktiga och användbara. Del I: Övergripande begreppsdiskussion Homofobi Adams, H E, Wright, L W och Lohr, B A (1996) “Is homophobia associated with homosexual arousal?” Journal of Abnormal Psychology, 105, 440-445 Studie där män som uttryckt homofobi (definierat som en negativ känslomässig reaktion) enligt en enkät baserad på ”Index of homophobia” visades homosexuell porrfilm och blev sexuellt upphetsade. Flera förklaringar gavs, dels att homofobi är ett uttryck för undertryckt homosexuellt begär, dels att synen av homosexuellt begär skapar oro och rädsla vilket i sin tur är kopplat till sexuell upphetsning. Slutsatsen är att mer forskning behövs. Andreasson, Martin (1995) ”Öppenhet och homofobi: lesbiska och bögar i 1990-talets massmedia” Lambda Nordica, 1(1/2) 61-74 Banks, Christopher (2003) The Cost of Homophobia: Literature Review of The Human Impact of Homo- 38 phobia in Canada Report submitted to Gay and Lesbian Health Services, Saskatoon, CA Litteraturöversikt över forskning om homofobi gjord i Kanada med utgångspunkt i dess konsekvenser för individer och samhälle. Bergling, Tim (2001) Sissyphobia: gay men and effeminate behavior New York : Southern Tier Editions Bernstein, M (2004) “Paths to homophobia” Sexuality Research & Social Policy, 1(2) 41-55 Blumenfeld, Warren J, (red.) (1992) Homophobia: How we all Pay the Price Boston: Beacon Press Brukarorienterad, beskriver praktiskt arbete för att motverka homofobi. Utgår ifrån intersektionellt perspektiv. Analyserar flera förtrycksordningar, ras/etnicitet, genus, sexualitet, osv. Britton, D M (1990) “Homophobia and homosociality: An analysis of boundary maintenance” The Sociological Quarterly, 31:429-439 Bullough, V L (1976) Sexual Variance in Society and Culture Chicago: University of Chicago Press Klassisk ofta citerad studie av homosexualitet och homofobi. Bullough, V L (2004) “Homophobia” i Summers, Claude, (red.) glbtq: An Encyclopedia of Gay, Lesbian, Bisexual, Transgender, and Queer Culture Chicago: www.glbtq.com/social-sciences/homophobia.html Fone, Byrne (2000) Homophobia: A History New York: Henry Holt and Co Utförligt verk som anses vara den viktigaste översikten över homofobins historia och utveckling i den västerländska världen. Freeman, Mark (1975) “Homophobia: The Psychology of a Social Disease” Body Politic, 24:19 Herek, Gregory M (1997) Stigma and Sexual Orientation: Understanding Prejudice against Lesbians, Gay Men and Bisexuals (Psychological perspectives on Gay and Lesbian issues) Thousand Oaks: SAGE publications Herek, Gregory M (2000) “The psychology of sexual prejudice” Current Directions in Psychological Science, 9(1) 19-22 En plädering för att begreppet sexuella fördomar är bättre än homofobi, eftersom det betonar socialpsykologiska förklaringar till fördomar snarare än att beskriva homofobi som sjukligt beteende. Herek, Gregory M (2004) “Beyond ‘Homophobia’: Thinking About Sexual Prejudice and Stigma in the Twenty-First Century” Sexuality Research & Social Policy, 1(2) 6-24 motverka homofientligt våld RFSL Rådgivningen i Skåne Rapportserie 2003:1 Brukarorienterad rapport med avsikt att motverka homofobiskt våld. Human Rights Watch (2003) More than a name: Statesponsored Homophobia and its Consequences in Southern Africa New York: Human Rights Watch and the International Gay and Lesbian Human Rights Commission En viktig rapport som visar kopplingar mellan statligt styrande och homofobi och vad det får för konsekvenser för homosexuella i Sydafrika. Ett typexempel på forskning som beställs av internationella HBT-organisationer. Mason, Gail (2002) The spectacle of violence: Homophobia, gender, and knowledge London: Routledge Om homofobi och brott mot homosexuella i Australien. Innala, Sune (1995) Structure and Development of Homophobia doktorsavhandling, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Den första i Sverige producerade avhandlingen om homofobi, baserad på ett antal studier om fördomar och stereotypa uppfattningar om homosexuella och hur de påverkar attityder. Isay, Richard (1989) Being Homosexual: Gay Men and their Development Toronto: Collins Publishers Studie om homosexuella mäns identitetsutveckling som diskuterar förhållningssätt till internaliserad sexism och fientlighet till femininitet mm. Johnson, David K (2004) The Lavender Scare: The Cold War Persecution of Gays and Lesbians in the Federal Government Chicago: University of Chicago Press Studie av förföljelsen av homosexuella under kalla kriget i USA, som visar kopplingar mellan homofobi och rädslor för vänsteråsikter. Kantor, Martin (1998) Homophobia: Description, development and dynamics of gay bashing Westport: Praeger Psykologisk studie av homofobi som paranoia. Kimmel, Michael S (1997) “Masculinity as homophobia: fear, shame, and silence in the construction of gender identity” i Gergen, Mary M och Davis, Sara N Toward a new psychology of gender New York: Routledge, 223-242 Diskussion av hur homofobi strukturerar heterosexuell maskulinitet. Knutagård, Hans (2003) ”…det var bara en bögdjävel” På väg mot en strategi att förebygga och O’Brien, J (2001) Homophobia and heterosexism International Encyclopaedia of the Social and Behavioural Sciences London: Elsevier Science Limited En bra sammanfattning av begreppens historia och användning i den angloamerikanska kontexten. Ring, Jonas och Morgentau, Scarlett (2004) Intolerans: Antisemitiska, Homofobiska, Islamofobiska och Invandrarfientliga tendenser bland unga Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande Rådet Rådemyr, Carl (1981) Homofobi: fobiska eller fobiliknande reaktioner inför homosexuella känslor och handlingar: litteraturstudie Psykologiexamensarbete, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet Anses vara den studie som introducerade homofobibegreppet i Sverige. Sears, James T och Williams, Walter L (red.) (1997) Overcoming Heterosexism and Homophobia. Strategies that work New York: Columbia University Press Brukarorienterad antologi om att motverka homofobi och heterosexism med analyser av dessas varierade uttrycksformer. Shields, S A, och Harriman, R E (1984) “Fear of male homosexuality: Cardiac responses of low and high homonegative males” Journal of Homosexuality, 10 (1/2), 53-67 Diskuterar begränsningar i att kalla homofobi för just fobi i den kliniska psykologiska bemärkelsen. Smith, Anna Marie (1997) “The good homosexual and the Dangerous Queer: Resisting the ‘new homophobia’” New sexual agendas New York, 214-231 En diskussion om hur assimileringen av vissa homosexuella har skapat nya avvikelser och fobier, främst mot dem som avviker på andra sätt än enbart på grund av sexuell läggning. Smith, T A (1971) “Homophobia: A Tentative Personality Profile” Psychological Reports, 19: 1091-94 Wickberg, Daniel (2000) “Homophobia: On the cultural history of an idea” Critical Inquiry, 27:42-57 39 En artikel som analyserar de idéhistoriska rötterna för begreppet homofobi och bl a visar hur det vilar på liberala normer och idéer om personen som en fri och autonom individ. Viktigt exempel på en kritisk tradition av begreppsanalys. Weinberg, George (1972) Society and the Healthy Homosexual New York: St. Martin’s Press Klassisk studie där begreppet homofobi myntas och introduceras i forskning för första gången. Whitley, Bernard E Jr (2001) “Gender-role variables and attitudes toward homosexuality” Sex roles 45 (11/12) 691-721 giska och sociologiska studier av orsaker till hatbrott. Herek betonar socialpsykologiska förklaringar till fördomar och hat. Jenness, V och Richman, K D (2002) “Anti-gay and lesbian violence and its discontents”, i Richardson, D och Seidman, S (red.), The handbook of gay and lesbian studies, Sage Publications Inc Levin, Jack, och McDevitt, Jack (1993) Hate Crimes: The Rising Tide of Bigotry and Bloodshed New York: Plenum Lodenius, Anna-Lena (2004) Hatbrotten och kriminalvården Norrköping: Kriminalvården Young-Bruehl, Elisabeth (1996) The Anatomy of Prejudice Cambridge, Mass.: Harvard University Press Lönnheden, Karin (2000) Hatbrott en uppföljning av rättsväsendets insatser BRÅ rapport 2002:9 Hatbrott Mason, G (1997) “Heterosexed violence: Typicality and ambiguity”, i Mason, G och Tomsen, S (red.) Homophobic violence, Hawkins Press Babst, Gordon (2004) “Hatecrimes”, i Summers, Claude J red. glbtq: An Encyclopedia of Gay, Lesbian, Bisexual, Transgender, and Queer Culture Chicago: www.glbtq.com/social-sciences/hate_crimes.html Bell, Jeanine (2002) Policing Hatred: Law Enforcement, Civil Rights, and Hate Crimes New York: New York University Press Comstock, Gary David (1991) Violence against Lesbians and Gay Men New York: Columbia University Press Espejo, Roman, (red.) (2002) What is a Hate Crime? San Diego: Greenhaven Green, Donald P, Glaser, Jack och Rich, Andrew (1998) “From lynching to gay-bashing: The elusive connection between economic conditions and hate crime” Journal of Personality and Social Psychology, 75, 1-11. Halberstam, Judith (2000) “Telling Tales: Brandon Teena, Billy Tipton and Transgender Biography” i Spear, Thomas, (red.) a/b Vol15 #1 ’Special Issue on Queer Auto/Biographies’ (summer 2000) 62-81 Analys av representationer av fallet Brandon Teena och hur plats, kön och identitet konstruerades av såväl media som av HBT-rörelsen. Herek, Gregory M och Berrill, Kevin T (1991) Hatecrimes: Confronting Violence Against Lesbians and Gay Men Thousand Oaks: SAGE publications Blandar berättelser från överlevare med psykolo- 40 Perry, Barbara (red.) (2003) Hate and Bias Crime: A reader New York: Routledge Perry, Barbara (2001) In the Name of Hate: Understanding Hate Crimes New York: Routledge Arbete inom kriminologi och sociologi där Perry försöker att historiskt förstå hatbrotten i USA, från Matthew Shepard till Columbine. I arbetet påpekas vikten av att förstå hatbrott som en förlängning av rasism, homofobi, främlingsfientlighet och inte som en avvikelse i sig. Det är väsentligt att förstå hatbrottens sociala och politiska sammanhang och betydelse. Perry betonar att hatbrott har betydelse i definitionen av såväl offrets som förövarens individuella och kollektiva identitet; det handlar alltså inte bara om det fysiska brottet utan även dess symboliska värde. Hatbrott är brott som inte liknar något annat eftersom det får långt större konsekvenser. Perry beskriver också svårigheterna med statistik och forskning kring dessa brott. Swigonski, Mary E, Mama, Robin S och Ward, Kelly (2001) From Hate crimes to human rights: A tribute to Matthew Shepard Haworth Press, inc. En antologi med bidrag där man kritiskt analyserar kopplingar mellan vardagsfördomar och hatbrott och hur de påverkar HBT-personers liv. Den innehåller både teoretiska avsnitt som praktiska förslag till förändringsarbete. Man undersöker de kulturella och politiska rötterna till hatbrott och som titeln indikerar visar man också på hur begreppen skiftat och hur kampen nu bör ta avstamp i mänskliga rättigheter snarare än i särlagstiftning. Författarna strävar efter en nyanserad analys där utgångspunkten bör vara att uppmärksamma och hylla mångfald. Szymanski, Dawn M (2003) “Internalized homophobia in lesbians” Journal of lesbian studies 7:1, 115-125 Svenska Helsingforskommittén för Mänskliga Rättigheter (2003) Hatets språk – om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet Stockholm: Svenska Helsingforskommittén för Mänskliga Rättigheter En gedigen genomgång av vit makt och andra homofobiska och rasistiska ideologiers propaganda och hur lagstiftningen kring detta ser ut. Tiby, Eva och Lander, Ingrid (1996) Hat, hot, våld – utsatta homosexuella kvinnor och män. En pilotstudie i Stockholm Folkhälsoinstitutet 1996:84 Tiby, Eva (1997) ”Det andra offret : en undersökning om hatbrott mot lesbiska och bögar” Lambda Nordica 3(2) 10-24 Tiby, Eva (1999) Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott Kriminologiska institutionens avhandlingsserie: 1 Stockholms universitet Tiby, Eva (2000) De utsatta Folkhälsoinstitutet 2000:3 Tiby, Eva (2002) ”Hatbrott – mot vad?” Ord & Bild 4-5, 57-60 Heterosexism, heteronormativitet, queerteori Berg, Lena (2002) Äkta kärlek: Heterosexuell samvaro speglat mot diskurser om kärlek, heterosexualitet och kropp doktorsavhandling, Sociologiska Institutionen, Uppsala universitet Bergenheim, Åsa och Lennerhed, Lena (red.) (1997) Seklernas sex. Bidrag till sexualitetens historia Stockholm: Carlssons Butler, Judith (2002) “Is kinship always already heterosexual?” Differences (13.1) 14-44 Butler, Judith (1999) Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity 2nd ed. New York: Routledge Butler, Judith (1993) Bodies that Matter: On the Discursive Limits of ”Sex” New York: Routledge och Scott (red.) Feminists Theorize the Political New York: Routledge, 3-21 Cohen, Cathy J (1997) “Punks, Bulldaggers, and Welfare Queens: The Radical Potential of Queer Politics?” GLQ, 437-465 Ferguson, Roderick A (2003) Abherrations in Black: Toward a Queer of Color Critique Minneapolis: University of Minnesota Press Gustavson, Malena (2001) ”Till tygellöst leverne – En bisexuell kritik av tvåsamhetens hegemoni” Lambda Nordica, 1–2, 12–25 Halperin, David (1995) Saint Foucault New York: Cambridge University Press Tar bl a upp hur en Foucaultsk analys av språk och makt kan hjälpa oss förstå hur homofobiskt språk fungerar och hur homofobi strukturerar språket i stort. Kulick, Don (1996) ”Queer theory: vad är det och vad är det bra för?” Lambda Nordica 3-4 (2), 5-22 Introducerar queerteoretiska nyckelbegrepp i Sverige. Flitigt använd och ofta citerad introduktionsartikel. Laskar, Pia (1996) ”Queer teori och feminismen: beröringspunkter och spänningar” Lambda Nordica, 3-4 (2), 67-80 Första diskussionen av feministiska teoretiska rötter till queerteori. Laskar, Pia (1998) ”Kön, sexualitet och makt” Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 1 (19) 1-7 En viktig text som redogör för sexualitetsbegreppets betydelse för feministisk forskning om kön och genus. Laskar, Pia (2003) ”Queert dilemma” i Osten, Susanne (red.) Vad är Queer? Professorsföreläsningar på DI, Stockholm: Dramatiska institutet Moraga, Cherrie (1983) A long line of Vendidas. Loving in the War Years Boston: South End Press Tidig nyckeltext som diskuterar den obligatoriska heterosexualitetens betydelse inte bara för könsmaktsordningen och konstruktionen av genus, men även för familjebegrepp och etnisk tillhörighet. Osten, Susanne (2003) Vad är Queer? Professorsföreläsningar på DI, Stockholm: Dramatiska institutet Innehåller en samling essäer av framstående forskare som ger en introduktion till viktiga queerteoretiska frågor och begrepp. Butler, Judith (1992) “Contingent foundations: Feminism and the Question of Postmodernism” i Butler 41 Peel, Elizabeth (2001) “Mundane heterosexism: understanding incidents of the everyday” Women’s studies international forum, 24:5, 541-554 lina, Irene och Mulinari, Diana (red.) Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige, Stockholm: Atlas, 182-206 Rich, Adrienne (1983) “Compulsory Heterosexuality and Lesbian Existence” i Snitow, Ann, Stansell, Christine och Thompson, Sharon,(red.) Powers of Desire, the Politics of Sexuality New York: Monthly Review Press En tidig feministisk kritik av den obligatoriska heterosexualiteten och dess betydelse för genusordningen. Bredström, Anna (2003) “Gendered racism and the production of cultural difference: media representations and identity work among ‘immigrant youth’ in contemporary Sweden” Nora: Nordic Journal of Women’s Studies, Vol. 11, No 2, 78-88 Rosenberg, Tiina (2002) Queerfeministisk agenda Stockholm: Atlas Sedgwick, Eve Kosovsky (1990) Epistemology of the Closet Berkeley: University of California Press Sedgwick, Eve Kosovsky (1993) “How to bring your kids up gay: the war on effeminate boys” i Tendencies Durham: Duke University Press Simoni, Jane M (2001) “Heterosexual identity and heterosexism: Recognizing privilege to reduce prejudice” Journal of homosexuality, 41(1), 157-172 Smith, Anna Marie (1997) “The good homosexual and the dangerous queer: resisting the ‘new homophobia’” New sexual agendas New York, 214-231 Wallenberg, Louise (2002) Upsetting the Male: Feminist interventions and the new queer wave doktorsavhandling, Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Warner, Michael (1999) The Trouble with Normal: Sex, Politics, and the Ethics of Queer Life New York: The Free Press Diskussion om amerikansk HBT-politik som bl a innehåller diskussioner om betydelsen av sexuell skam i upprätthållandet av normativitet och i HBT-rörelsens assimilationsstrategier. Intersektionalitet Battle, Juan och Bennett, Michael (2000) “Research on Lesbian and Gay Populations Within the African American Community: What Have We Learned?” African American Research Perspectives, 6(2), 35-47 Brandt, Eric (1999) Dangerous Liaisons: Blacks & gays and the struggle for equality New York, N.Y.: New Press Bredström, Anna (2002) ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av ’invandrarkillar’ i svensk media” i de los Reyes, Paulina, Mo42 Bredström, Anna (kommande) Rasism, kön och sexualitet – en intervjustudie, Stockholm: Folkhälsoinstitutet Collins, Patricia Hill (2004) Black Sexual Politics: African Americans, Gender, and the New Racism New York: Routledge En av intersektionalitetsbegreppets viktigaste teoretiker. Constantine-Simms, Delroy (red.) (2001) The greatest taboo: Homosexuality in black communities Los Angeles: Alyson Crenshaw, Kimberlee W (1991) “Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence Against Women of Color” Stanford Law Review, 43 (6), 1241-99 Lemelle, Anthony och Battle, Juan (kommande) “Black Masculinity Matters in Attitudes Toward Gay Males” Journal of Homosexuality Lykke, Nina (2003) ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen” Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 1 de los Reyes, Paulina, Molina, Irene och Mulinari, Diana (red.) (2002) Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige Stockholm: Atlas de los Reyes, Paulina och Mulinari, Diana (2005), Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap Stockholm: Liber Shulte, Lisa och Battle, Juan (kommande) “The Relative Importance of Race and Religion in Predicting Attitudes Towards Gays and Lesbians” Journal of Homosexuality Weinstein, Jami och DeMarco, Tobyn (2004), “Challenging Dissent: The Ontology and Logic of Lawrence v. Texas” Cardozo Women´s Law Journal, 10 (2), 423-465 Funktionshinder och heteronormativitet GLQ (2003) Desiring Disablity: Queer Theory Meets Disability Studies, 9:1-2 Ett specialnummer av GLQ som fokuserar på funktionsduglighet och heteronormativitet. Guter, Bob och Killacky, John R (2004) Queer Crips: Disabled Gay Men and their Stories New York: Harrington Park Press White, Patrick (2003) “Sex Education, or how the blind became heterosexual” GLQ, 9 (1-2) Bisexualitet Adeniji, Anna (2001) ”Ordningsstörande begär. Biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning” Lambda Nordica, 1-2 (7), 54-69 Bertilsdotter, Hanna (2001) ”Maskrosbarn. Den internationella och svenska birörelsens historia” Lambda Nordica, 1-2 (7), 84-91 Bertilsdotter, Hanna (2001) ”Biidentitet/er. Presentation av en bistudie” Lambda Nordica, 1-2 (7), 26-43 Bertilsdotter, Hanna (2003) ”Att fetischera det ‘normala’ – diskussion kring bisexualitet utifrån några unga bisexuella mäns berättelser”, i Johansson, Thomas och Lalander, Philip (red.) Sexualitetens omvandlingar. Politisk lesbiskhet, unga kristna och machokulturer Göteborg: Daidalos, 239- 264 Bertilsdotter, Hanna (2003) ”Både-och och varkeneller. På besök i bi-positionernas gränsland” Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 1, 69-81 Kritiska studier av maskulinitet Connell, R W (1999, sv.uppl.) Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter doktorsavhandling, Stockholm: Carlssons Kimmel, Michael S (1997) “Masculinity as homophobia : fear, shame, and silence in the construction of gender identity” Toward a new psychology of gender New York, 223-242 Tjeder, David (2003) The Power of Character Middle-class masculinity ideals 1800-1900 doktorsavhandling, Historiska institutionen, Stockholms universitet Del II: Akademiska discipliner Psykologi Ernulf, K E och Innala, S M (1987) “The relationship between affective and cognitive components of homophobic reaction” Archives of Sexual Behavior, 1:501-509 Innala, Sune (1995) Structure and Development of Homophobia doktorsavhandling, Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet Herek, Gregory M (1997) Stigma and Sexual Orientation: Understanding Prejudice against Lesbians, Gay Men and Bisexuals (Psychological perspectives on Gay and Lesbian issues) Thousand Oaks: SAGE publications Herek, Gregory M (2004) “Beyond ‘Homophobia’: Thinking About Sexual Prejudice and Stigma in the Twenty-First Century” Sexuality Research & Social Policy 1(2), 6-24 Sociologi Ross, Becki L och Landström, Catharina (1999) “Normalizing versus Adversity: Lesbian Identity and Organizing in Sweden and Canada” i Briskin, Linda och Eliasson, Mona (red.) Women’s Organizing and Public Policy in Canada and Sweden Montreal: McGill University Press, 310-346 Sandell, Kerstin (1996) ”Tystnader: Lesbiskt liv under heterosexuell hegemoni” Häften för kritiska studier, 29 (2), 48-56 Juridik, rättsvetenskap och kriminologi Granström, Görel (2004a) ”Brottsoffers möte med rättväsendet – en ond cirkel?” i Granström, G (red.) Den onda cirkeln. Om brottsoffer, genus och rätten, Uppsala: Uppsala Publishing House Granström, G och Johansson, U (2004b) ”Polisens uppfattning om sin informationsskyldighet” i Granström, G (red.) Den onda cirkeln. Om brottsoffer, genus och rätten, Uppsala: Uppsala Publishing House Granström, Görel (2004c) Brottsoffer i rättsväsendet – en problematisering av heteronormativitet Projektansökan, Umeå universitet, Juridiska institutionen Lindgren, Magnus, Pettersson, Karl-Åke och Hägglund, Bo, (red.) (2004) Utsatta och sårbara brottsoffer Stockholm: Jure 43 Perry, Barbara (2001) In the Name of Hate: Understanding Hate Crimes New York: Routledge Arbete inom kriminologi och sociologi där Perry försöker att historiskt förstå hatbrotten i USA, från Matthew Shepard till Columbine. I arbetet påpekas vikten av att förstå hatbrott som en förlängning av rasism, homofobi, främlingsfientlighet och inte som en avvikelse i sig. Det är väsentligt att förstå hatbrottens sociala och politiska sammanhang och betydelse. Perry betonar att hatbrott har betydelse i definitionen av såväl offrets som förövarens individuella och kollektiva identitet; det handlar alltså inte bara om det fysiska brottet utan även dess symboliska värde. Hatbrott är brott som inte liknar något annat eftersom det får långt större konsekvenser. Perry beskriver också svårigheterna med statistik och forskning kring dessa brott. Tiby, Eva och Lander, Ingrid (1996) Hat, hot, våld – utsatta homosexuella kvinnor och män. En pilotstudie i Stockholm Folkhälsoinstitutet 1996:84 Tiby, Eva (1997) ”Det andra offret: en undersökning om hatbrott mot lesbiska och bögar” Lambda Nordica 3(2), 10-24 Tiby, Eva (1999) Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott Kriminologiska institutionens avhandlingsserie: 1 Stockholms universitet Tiby, Eva (2000) De utsatta Folkhälsoinstitutet, 2000:3 Tiby, Eva (2002) ”Hatbrott – mot vad?” Ord & Bild 4-5, 57-60 Tiby, Eva (2004) Offer för homofobiska brott, i Lindgren, M m fl (red.), Utsatta och sårbara brottsoffer Stockholm: Jure Antropologi Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer doktorsavhandling, Stockholm: Ordfront En etnografisk studie av konstruktionen av genus bland gymnasieflickor, som bl a visar den ”normala heterosexuella tjejen” i relation till den avvikande ”typiskt lesbiska”. Blackwood, Evelyn (1986) “Breaking the Mirror: The Construction of Lesbianism and the Anthropological Discourse on Homosexuality” i Blackwood, E (red.) 44 Anthropology and Homosexual Behavior London: Haworth Press Boellstorff, Tom (kommande) The emergence of political homophobia in Indonesia: Masculinity and national belonging Ethnos En studie av konstruktionen av nationell tillhörighet i Indonesien och hur den vilar på en heteronormativ maskulinitet som konstrueras delvis genom homofobi men främst genom heterosexism. Introducerar begreppet politisk homofobi för att tala om en kulturell logik som kopplar samman känslor, sexualitet och politiskt våld. Visar hur islams fördömande av homosexualitet blir till politiskt sanktionerad homofobi och hur våld mot homosexuella görs begripligt när det kopplas till konstruktionen av nationalism i en postkolonial stat. Cameron, Deborah och Kulick, Don (2003) Language and Sexuality New York City: Cambridge University Press Dahl, Ulrika (2004) Progressive Women, Traditional Men: The politics of “knowledge” and Gendered Stories of “Development” in the Northern Periphery of the EU doktorsavhandling, Antropologiska institutionen, University of California, Santa Cruz Diskuterar bl a hur svensk jämställdhetspolitik tar utgångspunkt i och reproducerar heteronormativitet. Kulick, Don, (red) (1995) Taboo: Sex, Identity and Erotic Subjectivity in Anthropological Fieldwork New York: Routledge Essäer om hur sexuell läggning påverkar och påverkas av det etnografiska fältarbetet. Lancaster, Roger N (2003) The Trouble with Nature: Sex in Science and Popular Culture Berkeley: University of California Press Ett bidrag till det växande området Science Studies som kritiskt granskar hur naturvetenskapen konstruerar och upprätthåller heteronormativa föreställningar om kön och sexualitet och hur dessa används och utnyttjas i populärkultur och samhällsdebatt. Diskuterar bla hur HBT-rörelsens assimilationsstrategier reproducerar heteronormativa värderingar. Murray, David A B (red.) (kommande) Homophobias: Lust and Loathing Across Time and Space Durham: Duke University Press Den första antologin som diskuterar homofobins uttryck i olika kulturella kontexter. I essäer diskuteras bl a vilka underliggande strukturer som tillåter homofobiska uttryck, och de specifika uttryck homofobi tar sig i Jamaica, Grekland, Indonesien, olika delar av USA samt Karibien. Weston, Kath (1993) “Lesbian/Gay Studies in the House of Anthropology” Annual Review of Anthropology, 22:339-369 En översikt över hur lesbian and gay studies utvecklats inom antropologi. Etnologi Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter doktorsavhandling, Stockholm: Carlssons Lundahl, Pia (1998) Lesbisk identitet Stockholm: Carlssons Förlag Lundahl, Pia (2001) Intimitetens villkor: Kön, sexualitet, och berättelser om jaget doktorsavhandling, Etnologiska institutionen, Lunds universitet Lundgren, Britta och Martinsson, Lena (red.) (2001) Bestämma, Benämna, Betvivla. Kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik Lund: Studentlitteratur Martinsson, Lena (1997) Gemensamma liv: Om kön, kärlek och längtan doktorsavhandling, Stockholm: Carlssons förlag En av de första avhandlingarna som tar upp och granskar den obligatoriska heterosexualiteten och redogör för heteronormativa värderingar i formerandet av drömmar om relationer, kärlek och liv. Svensson, Ingeborg (2002) ”Maskulinitet som behag och begär. Om läderbögars självrepresentation” i Gerholm, Lena (red.) Lust, Lidelse och Längtan Stockholm: Natur och Kultur, 74-97 Filosofi Franck, Olof (2002) Förtryckets grundvalar: norm och avvikelse i argument om homosexuellas, invandrares och kvinnors rättigheter Stockholm: Almqvist & Wiksell International Attityder till invandrare, kvinnor, homosexuella, diskriminering analyserade ur filosofiska perspektiv. Historia och idéhistoria Fone, Byrne (2000) Homophobia: A History New York: Henry Holt and Co Omfattande verk som anses vara den viktigaste översikten över homofobins historia och utveckling i den västerländska världen. Foucault, Michel (2002) Sexualitetens historia Göteborg: Daidalos (nyutg.) Grau, Günter (1995) Hidden Holocaust? Gay and Lesbian Persecution in Germany 1933-45 London: Cassell Lekselius, Björn (1998) ”Skapandet av det homosexuella monstret: om normalitet, disciplinering och sinnesundersökningar i Stockholm 1941-1946” Lambda Nordica, 4 (3/4), 44-66 Undersöker fördomar och homofobi i svensk psykiatri på 1900-talet. Lennerhed, Lena (1994) Frihet att njuta: Sexualdebatten i Sverige på 1960-talet Stockholm:Carlsson Lindholm, Margareta och Nilsson, Arne (2002) En annan stad. Kvinnligt och manligt homoliv 1950– 1980, Stockholm: AlfabetaAnamma Nilsson, Arne (1998) Såna och riktiga karlar: Om manlig homosexualitet decennierna kring andra världskriget Göteborg Norrhem, Svante (1997) ”Hur kunde Selma skildra kärleken så passionerat?” Lambda Nordica, 3, 37-51 Norrhem, Svante (1997) ”De homosexuella rollerna: Om underordning och osynliggörande i TV-serier” Kulturella Perspektiv, 1, 2-13 Norrhem, Svante (2000) “Homosexual Women and Men in Westrobothnia 1950-1980: Some preliminary Results of an Ongoing Study”, i Tedebrand, LarsGöran (red.) Sex, State and Society. Comparative Perspectives on the History of Sexuality, Södertälje Norrhem, Svante (2001) Den hotfulla kärleken: Homosexualitet och vanlighetens betydelse Stockholm: Carlssons förlag Petterson, Stig-Åke (1983) Bara bögförtrycket blomstrade: Samhällets åtgärder mot den s.k. kriminella homosexualiteten i Stockholm under 1950-talet Stockholm: Rosa Rummet Andreasson, Martin (2000) Homo i folkhemmet. Homo- och Bisexuella i Sverige 1950-2000 Göteborg: Anamma 45 Rydström, Jens (1995) ”Homosexualitetens historia – ett försummat forskningsfält” Historisk Tidskrift, 3, 338-354 Rydström, Jens (1996) ”Queer Teori och historia” Lambda Nordica, (3-4), 81-99 Rydström, Jens (1997) ”Panoptikon. Övervakning och kontroll av manlig homosexualitet i Sverige på 1930- och 1940-talet” i Bergenheim, Åsa och Lennerhed, Lena (red.) Seklernas sex. Några bidrag till sexualitetens historia Stockholm, 232-245 Rydström, Jens (1998) ”Tidelagaren och den homosexuelle mannen – två typer i den svenska rättshistorien” Historisk Tidskrift, 4, 510-521 Rydström, Jens (1999) ”Polisen och de perversa. Klagomål och angivelser rörande homosexualitet 1925-1944” i Söderström, Göran (red.) Sympatiens hemlighetsfulla makt. Stockholms homosexuella 1860-1960 Stockholm, 371-387 Rydström, Jens (1999) ”Otillåten sexualitet. Attityder till homosexualitet och tidelag” i Självbiografen, 38-45 Rydström, Jens (2000) “Sodomitical Sins are Threefold: Typologies of Bestiality, Masturbation and Homosexuality in Sweden 1880-1950” Journal of the History of Sexuality, vol. 9 no. 3:240-276 Rydström, Jens (2001) Sinners and Citizens: Bestiality and Homosexuality in Sweden 1880-1950 Stockholm Rydström, Jens (2004) ”Från fula gubbar till goda föräldrar: Synen på sexualitet och genus i lagstiftning och debatt 1944-2004” i Olsson, Anna-Clara och Olsson, Caroline (red.) I den akademiska garderoben Stockholm: Atlas, 37-65 Sibalis, Michael D (2002) “Homophobia, Vichy France, and the crime of homosexuality: the origins of the ordinance of 6 August 1942” GLQ, 8(3), 301-318 Lagstiftning kring homosexualitet i Frankrike under andra världskriget Silverstolpe, m fl (red.) (1999) Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 18601960 Stockholm: Stockholmia Wickberg, Daniel (2000) “Homophobia: On the cultural history of an idea” Critical Inquiry, 27:42-57 En artikel som analyserar de idéhistoriska rötterna för begreppet homofobi och bl a visar hur det vilar på 46 liberala normer och idéer om personen som en fri och autonom individ. Viktigt exempel på en kritisk tradition av begreppsanalys. Del III: Tematiska studier Arbetsliv Biaggio, Maryka (1997) “Sexual harassment of lesbians in the workplace” Journal of lesbian studies, 1:3/4, 89-98 Bildt, Carina (2003) Beskrivning av enkätundersökningen Arbetsvillkor och utsatthet: Några preliminära resultat Homo på jobbet – vem bryr sig? Seminarium under Almedalsveckan Arbetslivsinstitutet Bildt, Carina (2004) Fackföreningsmedlemmars uppfattning om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Arbetslivsinstitutet: Arbetslivsrapport 2004:10 Rapport baserad på enkätundersökning utförd på regeringens uppdrag att kartlägga homo- och bisexuellas situation på arbetsmarknaden och inom ramen för ALI:s projekt arbetsliv i storstad. Ett samarbete mellan olika aktörer, inklusive HomO och projekten Normgivande Mångfald (TCO) och Homo- och Bisexuella i Omsorgen (LO). Visar och betonar kopplingar mellan diskriminering och ohälsa bland homo- och bipersoner. Fördomar hos kollegor påverkar såväl öppenhet som hälsa konstateras det och därmed bör anti-diskrimineringsarbete koncentreras på såväl attityder som kränkande handlingar. Bildt, Carina och Robertsson, Hans (2004) ”Som man frågar får man svar” i Olsson, Anna-Clara och Olsson, Caroline (red.) I den akademiska garderoben Stockholm: Atlas Forsberg, Gunnel, Jakobsen, Liselotte och Smirthwaite, Goldina (2003) Homosexuellas villkor i arbetslivet Jämställdhetscentrum, Karlstads universitet, Arbetsrapport Familj Eman, Greger (red.) (1996) Älskade barn. Homooch bisexuella föräldrar berättar, Stockholm: Carlsson SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer Folkhälsa Haansbaek, Thomas (2002) –som en kamel med två pucklar: Om homosexuella invandrare i Sverige Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, rapport nr 2002:4 Hegna, K, Kristiansen, H W och Moseng, B U (1999) Levekår og livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring, Rapport 1/99 En omfattande norsk undersökning om hälsa och levnadsvillkor, den största i sitt slag som genomförts i Norden. Spira, Heinz (2003) Homosexuellas hälsa och situation i samhället 2000-2002 Redovisning av Folkhälsoinstitutets arbete Rapport 2003:35 Försvarsmakten Butler, Judith (1997) Excitable Speech: A Politics of the Performative New York: Routledge Se särskilt ”Contagious Word: Paranoia and ’Homosexuality’ in the Military” som handlar om den amerikanska försvarsmaktens språkbruk kring homosexualitet. Fahlstedt, Krister (2000) Studie över situationen för homosexuella inom Försvarsmakten enskild uppsats, Försvarshögskolan Den enda i Sverige genomförda studien av homosexualitet och försvaret. Halley, Janet (1999) Don’t. A reader’s guide to the military’s anti-gay policy Durham: Duke University Press Idrott Burroughs, A, Ashburn, L, och Seebohm, L (1995) “Add sex and stir: Homophobic coverage of women’s cricket in Australia” Journal of Sport and Social Issues, 19 (3), 266-284 Cahn, S (1994) “Crushes, competition, and closets: The emergence of homophobia in women’s physical education” i Birrell, S och Cole, C (red.), Women, sport and culture, Champaign, Illinois: Human Kinetics Publishers, 327-339 Cahn, S (1993) “From the ‘Muscle Moll’ to the ‘Butch’ ballplayer: Mannishness, lesbianism, and homophobia in U.S. women’s sport” Feminist Studies, 19 (2), 343-368 Disch, L, och Kane, M J (1996) “When a looker is really a bitch: Lisa Olson, sport, and the heterosexual matrix” Signs: Journal of Women in Culture and Society, 21 (21), 278-307 Fasting, Kari (1999) ”Homofobi, kvinnor och elitidrott” Svensk idrottsforskning, 8 (4), 40-45 Norsk idrottsforskare som bl a studerar sexuella trakasserier i idrottsvärlden. Denna artikel är den som är mest tydligt fokuserad på homofobi. Flintoff, A (1994) “Sexism and homophobia in physical education: The challenge for teacher educators” Physical Education Review, 17 (2), 97-105 Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter doktorsavhandling, Stockholm: Carlssons Griffin, P (1998) Strong women, deep closets: Lesbians and homophobia in Sport Champaign, Illinois: Human Kinetics Lenskyj, H (1991) “Combating homophobia in sport and physical education” Sociology of Sport Journal, 8 (1), 61-69 Sabo, D (1994) “The politics of homophobia in sport” i Messner, M A och Sabo, D F (red.), Sex, violence & power in sports: Rethinking masculinity Markham, Ontario: Fitzhenry & Whiteside, 101-112 Mott, R D (1996) “Homophobia: It is time the issue is addressed at the institution level” Coaching Women’s Basketball, 10 (6), 20-22 Mott, R D (1996) “Homophobia now out in the open as an issue for discussion” NCAA News, 33 (18), 1-18 Phillips, J (1996) “Intolerable: Does the Ben Wright saga signal an end to the fight against homophobia in women’s sports?” Women’s Sports & Fitness, 18 (4), 23-24 Kyrka och religion Boellendorff, Tom (kommande) The emergence of political homophobia in Indonesia: Masculinity and national belonging Ethnos Inkluderar en diskussion av islams inställning till homosexualitet och en analys av dess koppling till politisk homofobi sanktionerad av den indonesiska staten och av nationalism. 47 Carlsson, Bo Göran (2000) Religion, kultur och manlig homosexualitet – Homosexualitetens kulturella strukturer Stockholm: Carlssons förlag Black, Beverly (1998) “The relationship between attitudes: homophobia and sexism among social work students” Affilia, 13(2),166-189 Fisher, R D, Derison, D, Polley, C F, m fl (1994) “Religiousness, religiousness orientation, and attitudes towards gays and lesbians” Journal of Applied Social Psychology, 24:614-630 Cotten-Huston, Anne L (2000) “Anti-homosexual attitudes in college students: predictors and classroom interventions” Journal of homosexuality, 38(3), 117-133 Fagerberg, Holsten, (red.) (1974) De homosexuella och kyrkan Stockholm: Verbum Den första diskussionen om homosexuella och kyrkan som tar upp kyrkans förhållningssätt till homosexuella, inte homosexuellas inkludering i kyrkan. Ferfolja, Tania (1998) “Australian lesbian teachers: a reflection of homophobic harassment of high school teachers in New South Wales government schools” Gender and Education, 10:4, 401-415 Fritzon, Ulrica (2000) ”Med Gud in i rädslan: om pastoral hållning inför homofobi” i Reimers, Eva och Lindström, Susanne, (red.) Blott i det öppna Stockholm: Verbum, 145-161. Se Reimers nedan. Nilsson, Gert, (red.) (1988) En fråga om kärlek: Homosexuella i kyrkan. En bok från samtalsgruppen Kyrkan och de homosexuella, Stockholm: Verbum Plugge-Foust, C och Strickland, G (2000) “Homophobia, irrationality, and Christian Ideology: Does a Relationship Exist?” Journal of Sex Education & Therapy, 25(4), 240-244 Reimers, Eva och Susanne Lindström, (red.) (2000) Blott i det öppna Stockholm: Verbum Den första och hittills enda antologi som belyser homosexualitet i relation till kyrkan utifrån såväl samhällsvetenskapliga som teologiska perspektiv. Utgångspunkten är att analysera homofobins uttrycksformer och ursprung inom kyrkan. Innehåller bl a, Fritzons artikel ovan. Reimers, Eva (2003) ”Ord som kränker och gör tillvaron meningsfull” i Franck, Olof (red.), Liksom värden, typ. Moral och mening med fokus på skolan Årsbok för Föreningen lärare i religionskunskap, 91-104 Sverker, Per-Axel (1993) En klassisk-kristen syn på homosexualitet Örebro: Örebro missionsskola White, Mel (1995) Stranger at the Gate: To be Gay and Christian in America New York: Plume Books Skola och utbildning Basow, Susan A (2000) “Predictors of homophobia in female college students” Sex roles, 42(5/6), 391-404 Attityder mot homosexuella bland kvinnliga universitetsstuderande i USA. 48 Gray, D P, Kramer, M, och Minick, P m fl (1996) “Heterosexism in nursing education” Journal of Nursing Education, 35:204-210 Holm, Osbeck och Wernersson (2003) Kränkningar i skolan, rapport 5, 2003, Göteborgs universitet, Centrum för värdegrundsstudier Den första omfattande nationella studien av attityder bland 3400 skolungdomar. Visar att kränkningar på grund av sexuell läggning och användande av homofobiska uttryck är vanligt i skolmiljön. McNaron, Toni A H (1997) Poisoned ivy: lesbian and gay academics confronting homophobia Temple University Press En diskussion av situationen för lesbiska och homosexuella män i den akademiska världen, baserad på intervjuer och personliga berättelser om att komma ut, fortsatt stigmatisering, exkludering, diskriminering. Nielsen, Mika (2004) Rapport från en intervjustudie med homo- och bisexuella kvinnliga studenter Lunds universitet: Utvärderingsenheten, rapport nr 2004:227 Olsson, Anna-Clara och Olsson, Caroline, (red.) (2004) I den akademiska garderoben Stockholm: Atlas Antologi med utgångspunkt i queerteori (bidrag av Rydström, Kulick och Rosenberg) som kritiskt granskar heteronormativitet inom olika akademiska discipliner och utbildning, liksom i forskning överlag. Den första av sitt slag i Sverige. Ring, Jonas och Morgentau, Scarlett (2004) Intolerans: Antisemitiska, Homofobiska, Islamofobiska och Invandrarfientliga tendenser bland unga Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande Rådet Socialtjänst och vård Landelius, Per Svante (2004) Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten Socialstyrelsen En rapport som visar att graden av uttalad homofobi är relativt begränsad men att det finns en stor kunskapsbrist som ofta uppfattas som homofobisk av homosexuella själva. Våld i samkönade relationer Allen, C och Leventhal, B (1999) “History, culture and identity: What makes GLBT battering different”, i Leventhal, B och Lundy, S (red.), Same-sex domestic violence. Strategies for change, Thousand Oaks: Sage Publications Inc Fray-Witzer, E (1999) “Twice Abused: Same-sex Domestic Violence and the Law”, i Leventhal, B och Lundy, S, (red.) Same-sex domestic violence. Strategies for change Thousand Oaks: Sage Publications Gårdfeldt, Lars (1999) “Våld i homorelationer” Socialpolitik, 1, 8-12 Kaschak, Ellyn (2002) Intimate Betrayal. Domestic Violence in Lesbian Relationships Haworth Press, inc. Leventhal, B och Lundy, S (red.) (1999) Same-sex domestic violence. Strategies for change, Thousand Oaks: Sage Publications Inc Ring, Jonas och Morgentau, Scarlett (2004) Intolerans: Antisemitiska, Homofobiska, Islamofobiska och Invandrarfientliga tendenser bland unga, Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande Rådet SOU 2000:88 Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, mm. Straffansvarets räckvidd: betänkande av Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet, mm SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer SOU 2004:31 Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande av utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Spira, Heinz (2003) Homosexuellas hälsa och situation i samhället 2000-2002. Redovisning av Folkhälsoinstitutets arbete Rapport 2003:35 SÄPO Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet Rapport från Säkerhetspolisen (2003, 2002, 2001) Tiby, Eva och Lander, Ingrid (1996) Hat, hot, våld – utsatta homosexuella kvinnor och män En pilotstudie i Stockholm Folkhälsoinstitutet 1996:84 Rose, Suzanna M (2003) “Community interventions concerning homophobic violence and partner violence against lesbians” Journal of lesbian studies, 2003 (7):4,125-139 Tiby, Eva (2000) De utsatta: Brott mot homosexuella kvinnor och män Folkhälsoinstitutet, rapport 2000:3 En redigerad och lättillgänglig version av doktorsavhandlingen Hatbrott Homosexuella kvinnor och mäns berättelser om utsatthet för brott Kriminologiska institutionen Stockholms universitet 1999. Del IV: Myndighetsrapporter, utvärderingar och beställningsforskning Österman, Torsten (2002) Föreställningar/vanföreställningar. Allmänhetens attityder till homosexualitet. Studie sammanställd av Lars Carpelan, Folkhälsoinstitutet Bildt, Carina (2004) Fackföreningsmedlemmars uppfattning om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Arbetslivsinstitutet: Arbetslivsrapport 2004:10 HomO (2003) Årsredovisning för år 2002 Landelius, Per Svante (2004) Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten Socialstyrelsen En rapport som visar att graden av uttalad homofobi är relativt begränsad men att det finns en stor kunskapsbrist som ofta uppfattas som homofobisk av homosexuella själva. Lodenius, Anna-Lena (2002) Hatbrotten och kriminalvården Norrköping: Kriminalvården Lönnheden, Karin och Schelin, Lena (2002) Hatbrott en uppföljning av rättsväsendets insatser Brottsförebyggande Rådet rapport 2002:9 Del V: C- och D-uppsatser Adeniji, Anna (2001) Ordningsstörande begär – biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning C-uppsats, Centrum för kvinnoforskning, Stockholms universitet Ahlberg, Henrik (1997) Två skandaler 1882 och 1910. En jämförande studie av pressrapporteringen rörande skandalerna C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Andersson, A (2000) Misshandel i homosexuella förhållanden En osynliggjord del av familjevåldet C-uppsats, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 49 Andersson, Catrine (2003) Autonomi och subversivitet – om den svenska biteorins utveckling som forskningsområde C-uppsats i genusvetenskap, Uppsala universitet Andersson, Per (1997) § 10 - Brottslingar. Tillämpningen av 18 kapitlet 10 § Strafflagen 1896–1944 C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Avrahami, Dina (1995) Genusidentitet och sexuell identitet: en studie av lesbiska kvinnor i Stockholm 1994-1995 C-uppsats, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet Avrahami, Dina (1999) Från Genus till Jämställdhet: om genusbegreppet inom svenskt biståndsspråk D-uppsats, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet Bertilsdotter, Hanna (2000) Den blanka spegeln – en modell som visar hur (bisexuella) identiteter skapas och en diskussion om erkännandets betydelse vid identitetsformning C/D-uppsats, Sociologiska institutionen, Lunds universitet Bertilsdotter, Hanna (2001) Konsten att hitta hem – några bisexuella resor C-uppsats, Centrum för Genusvetenskap, Lunds universitet Björklund, Gunnar (2002) Mordet på Peter Karlsson. En kritisk analys av NJA 1995 s 464 Examensarbete, Juridiska institutionen, Umeå universitet Brynjemark, Jesper (2000) Queer theory som rättsvetenskapligt analysinstrument Uppsats i juridik, Lunds universitet Carlsson, Marie (2003) Kvinnor som älskar kvinnor i stockholmsklubben DIANA C-uppsats i Genusvetenskap, Stockholms universitet Düringer, Cecilia (2002) Att fostras till förälder. Tidningen Vi Föräldrars bild av föräldern 1975–77 och 1995–97 C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Eberstein, Ann (2004) Heteronormativitet i läroböcker C-uppsats, Lärarlinjen, Södertörns Högskola Edenheim, Sara (2000) Ecce Hetero D-uppsats i historia, Lunds universitet Franzén, Joanna (2004) Sexualbrottsutredningen C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Gyllenpalm, Danielle (2004) Diskurser om sexualitet 50 och identitet i socionomutbildningen, C-uppsats i socialt arbete, Stockholms universitet Hallebro, Ellinor (2002) Bi-effekter. En studie om bisexualitetens förändringspotential på det rådande heteronormativa samhället, D-uppsats, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet Hanner, Hans (2002) Psykisk hälsa och ohälsa hos ungdomar 16-24 år som attraheras av personer av sitt eget kön, Examensarbete i psykologi, Stockholms universitet Hellman, Finn (2001) Bastuklubbslagen – en studie av dess tillämpning och konsekvenser C-uppsats i kriminologi, Stockholms universitet Hirseland, Henrik (2003) Den lämpligaste könstillhörigheten D-uppsats i genusvetenskap, Stockholms universitet Hirseland, Henrik (2001) Erreur de Sexe C-uppsats i genusvetenskap, Södertörns Högskola Hjorth, Hanna (2001) Homosexuella brottsoffers rättsliga ställning C-uppsats, Juridiska institutionen, Umeå universitet Holmsten, Anette (2002) Den legala kastreringen. En undersökning över tillkomsten av den svenska kastreringslagen som stiftades 1944 C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet. Horned, Erik och Svahnström, Anna (2004) Det är inte toppstyrning att vara tydlig – om HBT-frågornas frånvaro i lärarutbildningarna C-uppsats i pedagogik, Södertörns högskola Johansson, Monica (2004) Lesbisk och förälder: Ett föräldraskap som begränsas, möjliggörs och omöjliggörs inom den heterosexuella normen C-uppsats, Sociologiska institutionen, Lunds universitet Johansson, Mårten (1996) Homosexualitet och rättspraxis. Synen på homosexualitet 1864–1944, samt tillämpningen av strafflagens 18 kap. 10 §. Om två HD-domar C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Junström, Charlotta (2001) Vad vet lesbiska om våld i lesbiska förhållanden? Psykologexamensuppsats, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Kolm, Camilla (2002) Politiskt vald lesbiskhet i senmodern tid: Att utifrån feministisk analys manifestera och iscensätta sexualitet Examensarbete, Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen Lekselius, Björn (1997) Skapandet av det homosexuella monstret. Om normalitet, disciplinering och sinnesundersökningar i Stockholm 1941-1946 C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet (Publicerad i Lambda Nordica 4, 3–4, 1998) Lindeqvist, Karin (2001) En underbar förmåga. Identitet och ideologi i homosexuell organisering 1966–1969 C-uppsats i samtidshistoria, Södertörns högskola Lindeqvist, Karin (2003) Med hela foten: Konstruktionen av lesbiskhet som kollektiv identitet i Grupp Viktoria och Lesbisk Front 1973-1979 D-uppsats i historia, Södertörns högskola Lovén, Lisa (1996) Homosexualitet i dagspress och medicinska tidskrifter 1894–1909. Svenska pressreaktioner på Wilde- och Eulenburgskandalerna samt läkarnas syn på homosexualitet C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Miiros, Rasmus (2003) Partnerskapslagen. Vem var för, vem var emot? En undersökning av olika argument för och emot införandet av lagen utifrån de remissvar som lämnades in till partnerskapsutredningen C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Nielsen, Mika (2002) Vad är en Homosexuell?: Läkarkårens, statskyrkans och polisväsendets attityder till homosexualitet och homosexuella under perioden mellan 1944 och 1994 D-uppsats, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet Nilsson, Agneta (2002) Samkönat relationsvåld – förekomst, attityder och kunskaper C-uppsats, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Niva, Pia och Östman, Linda (1997) Attityder är som ägodelar, man håller gärna fast vid dem: om attityder gentemot homosexuella föräldrar C-uppsats i socialt arbete, Mitthögskolan Oscarsson, Sara (2002) Kunskapen om den normala sexualiteten. Föreställningar om könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning C-uppsats, Statsvetenskapliga institutionen, Södertörns högskola Pettersson, Andreas (1996) Fara för andras förförelse. En undersökning av de som fällts för att ha sårat tukt och sedlighet i Stockholm mellan 1910 och 1945 C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Petterson, Anna och Åkerman, Karolina (2003) Familjerättssekreterares inställningar till homoadoptioner Cuppsats, Institutionen för Socialt Arbete, Mitthögskolan Pierce, Anneli (2002) Haijbyaffären återspeglad i media under 1950-talets början C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Pierce, Anneli (2002) Den heterocentriska världsbilden. Homosexualitetsdebatten i riksdagstrycket under 1980-talet D-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Röndahl, Gerd (2000) Kognitiv och emotionell homofobi samt attityder till hivinfekterade personer D-uppsats, Enheten för vårdvetenskap, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet En omskriven och ofta citerad undersökning som analyserar förekomsten av kognitiv och/eller emotionell homofobi bland sjuksköterske- och omvårdnadsstuderande, liksom inställningen till hivinfekterade personer. Studien visar övergripande positiva kognitiva attityder till homosexuella, men menar att omvårdsstuderande har mer kognitiv homofobi och uttrycker mer avståndstagande till hivinfekterade än sjuksköterskestudenter samt att etnisk tillhörighet är en faktor. Sandell, Kerstin (1993) Att leva lesbiskt och den heterosexuella normen: Tankar kring livsval C-uppsats, Sociologiska institutionen, Lunds universitet Stjernqvist, Ulrika (2001) En normativ avvikelse: Reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer D-uppsats, Kultur, Samhälle och Mediegestaltning, Linköpings universitet Svensson, Ingeborg (1999) Döda bögars folklore. En studie av homosexuella mäns begravningsritualer i spåren av aids D-uppsats, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet Vaihinen, Eva (2003) Queera Barbro. Genustrubbel, heterospänning, förälskelser och tystnader i Barbro Alvings dagböcker och brev 1927–35, C-uppsats i genusvetenskap, Stockholms universitet Wallstedt, Fredrik (2000) Kärlek eller vidrig lusta? Synen på homosexualitet i svensk frikyrkopress 1980–1995 D-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet Westerberg, (2004) Queerpedagogik C-uppsats i humaniora och samhällsvetenskap, högskolan i Gävle 51 ISBN 91-974861-5-9